Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Vissa miljöfrågor

ÅSA STENBERG (s), 1998-04-29 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Jag börjar för säkerhets skull med att

yrka bifall till jordbruksutskottets betänkande och

avslag på reservationerna 2-41.

Som framgått av tidigare talare behandlar vi nu ett

motionsbetänkande, vilket innebär alla motionsyrkan-

den om miljö som återstår från den allmänna mo-

tionstiden förra året, inte mindre än 163 stycken. De

spänner över ett brett område. Det är vattenvård,

luftvård, kemikalier, buller, naturvård, avfall, miljöar-

betet i EU, m.m.

Ett stort antal av motionerna tar upp frågor som

har behandlats tidigare under mandatperioden, t.o.m.

flera gånger i vissa fall. I flera fall så sent som hösten

1997. Dessa yrkanden avstyrks mot den bakgrunden.

Många av motionerna är av övergripande karaktär

och tar upp mål och riktlinjer för miljöarbetet. Utskot-

tet hänvisar i betänkandet till den miljöpolitiska pro-

position som aviserades att komma i slutet av april,

vilket många har berört här i talarstolen. Den har

tyvärr blivit försenad. Det pågår beredning för närva-

rande i Regeringskansliet.

Som Maggi Mikaelsson tog upp var förra gången

riksdagen tog beslut om mål och riktlinjer för miljö-

politiken utifrån en heltäckande genomgång av miljö-

frågorna så tidigt som våren 1991, alltså före förrförra

valet. Sedan dess har riksdagen enligt det beslut som

fattades då också varje år fått en redovisning av ut-

vecklingen på miljöområdet. Senast vi fick en sådan

redovisning var i höstas.

Redan då konstaterade regeringen, liksom för öv-

rigt utskottet, att det behövs nya och tydligare miljö-

mål för att understödja och driva på arbetet för en

hållbar utveckling.

Rent allmänt vill jag gärna säga att jag är glad

över att det trots allt finns en ganska god överens-

stämmelse bland de flesta partier kring hur miljöfrå-

gorna skall drivas här i den svenska riksdagen, möjli-

gen med undantag för moderaterna.

Miljöfrågorna är oerhört väsentliga för kommande

generationer och måste drivas internationellt. Då är

det självklart mycket lättare om regeringen har en

stark majoritet i ryggen i det internationella arbetet.

Innan jag kommenterar några av reservationerna,

fru talman, vill jag anknyta till den debatt och de

beslut som föregått detta ärende, nämligen Amster-

damfördraget. Där klarläggs att hållbar utveckling är

ett grundläggande mål för EU. Där flyttas positioner-

na fram när det gäller att driva en aktiv miljöpolitik.

Här har den svenska regeringen agerat pådrivande.

Så skulle jag vilja säga någonting om miljöpoliti-

kens inriktning, eftersom det väldigt mycket har

handlat om formerna för politiken, när propositionen

kommer och inte kommer. För mig är det viktigare att

det blir en bra proposition.

Om man ser bakåt en generation - en generation

är väl ca 25 år - kan man säga att det har hänt ganska

mycket sedan 1970, 1971, 1972. De svenska sva-

velutsläppen har minskat med 90 %. PCB-halterna i

fåglar och fiskar har minskat med mer än 80 %.

Kvicksilverutsläppen har minskat med mer än 95 %.

Luften i tätorterna har blivit bättre tack vare minskade

utsläpp från bilar och industrier. Vi kan alla räkna upp

en mängd exempel på vad som har blivit bättre.

Erfarenheterna av de här 25 åren visar vilka otro-

liga möjligheter det finns. Vi skall naturligtvis inte

blåsa faran över. Fortfarande sprids det farliga kemi-

kalier med varor, vindar och vatten. Fortfarande ökar

koldioxidutsläppen i världen. Oanade krafter spelar

med jordens klimat.

Eftersom vi har orkat med så mycket under de 25

år som har gått, känner jag ändå en optimism att vi

framåt också kan göra en hel del. Jag skulle vilja peka

på några saker jag tror att det är nödvändigt att vi gör.

Vi måste fortsätta att minska industriutsläppen. Mil-

jöbalken innebär skärpta lagkrav och bättre tillsyn.

Med hjälp av ny teknik och tillsammans med att före-

tagen tar större ansvar kan vi så småningom nå nol-

lutsläpp.

Vi måste sluta sprida farliga kemikalier. Vi måste

minska avfallsberget. Vi måste minska miljöpåverkan

från trafiken ytterligare. Vi måste minska jordbrukets

och skogsbrukets miljöpåverkan. Vi måste givetvis

fortsätta arbetet i EU med försurningsstrategin och

kemikaliestrategin. Vi måste jobba vidare med arbetet

för en ekologiskt hållbar utveckling.

Vi måste vidareutveckla samarbetet i Östersjöre-

gionen. Då är det välkommet med den extra miljard

som har aviserats i vårpropositionen kring Östersjö-

frågorna.

Fru talman! Jag vill något kommentera vad som

har sagts i dag. Göte Jonsson raljerade med de lokala

investeringsbidragen. Även Dan Ericsson var inne på

samma linje. Ni tyckte att det var larvigt att åka runt

och dela ut bidrag. De projekt som nu kommer i gång

runt om i landet har sin upprinnelse i det arbete för

Agenda 21 som har pågått i kommunerna sedan Rio-

konferensen. I och med att kommunerna har haft

möjlighet att leda arbetet har det i sin tur lett fram till

projekt som alla i kommunerna känner sig delaktiga i.

Det blir litet oseriöst att raljera med dessa frågor i

riksdagen. Det kommer att bli många fina projekt.

Sysselsättningen kommer att öka, och näringslivets

utveckling kommer att drivas på.

Jag tror att Göte Jonsson i själ och hjärta vet att de

5,4 miljarderna - ytterligare 2 miljarder har aviserats

till 2001 - inte är några miljöpengar. Det är pengar

som skall stimulera sysselsättningen. Förr om åren lät

vi bygga hamnar, vägar och hus för att stimulera sys-

selsättningen. Nu har vi valt att bygga ett ekologiskt

hållbart Sverige. Pengarna används både för att skapa

sysselsättning och samtidigt gå i rätt riktning miljö-

mässigt.

Göte Jonsson försökte lura in mig i att diskutera

miljöbalken. Den kommer jag inte att debattera i dag.

Göte Jonsson får återkomma till den frågan och

följdlagstiftningarna den 3 juni.

Problemet med målen i dag är inte att det inte

finns några mål. Enligt Daléus finns det inga mål, och

vi väntar på miljöpropositionen. Då äntligen kommer

målen. Men det finns många mål. Jag har refererat till

de mål som fastställdes 1991. Sedan har Lennart

Daléus själv nämnt kretsloppspropositionen från den

borgerliga regeringstiden. Problemet med målen är att

de är många och spretar åt alla håll.

Fru talman! Det faktum att miljöministern inte är

här i dag beror inte på nonchalans eller ovilja till

debatt. Hon är i USA och undertecknar Kyotoproto-

kollet. Den miljöpolitiska propositionen skall läggas

fram inom kort. Den har tyvärr inte lagts fram på

riksdagens bord än. Men ni som ingick i den borgerli-

ga regeringen borde använda er av litet självkritik.

Inte alla propositioner under den tiden lades fram på

exakta datum. Detta är ett viktigt arbete, och det krä-

ver att det inte blir något hastverk.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ÅSA STENBERG (s): Vissa miljöfrågor (1998-04-29) — PRESS0