Fru talman! Av alla de motionsyrkanden som rör
Indonesien är vi oense på två punkter. Den ena har jag
berört ganska utförligt. Den andra gäller tekniskt
samarbete och krediter. På den punken anser vi - där
skiljer vi oss kanske åt - att det är värdefullt att ha
alla de möjligheter till påverkan som både biståndsar-
bete och tekniskt samarbete innebär. Det är ett ganska
blygsamt samarbete vi har. Sedan 1987 uppgår det till
ungefär 5 miljoner, allt som allt. Men det är inriktat
på sådana områden där man faktiskt kan tänka sig att
det blir ett konstruktivt bidrag även till MR-
utvecklingen i Indonesien, och det är inte försumbart.
Några krediter har inte beviljats, helt enkelt därför
att man inte har kunnat komma överens om villkoren.
Det är därför inte heller så mycket, tycker jag, att orda
om.
Det är riktigt att avvisningsfrågorna förekommer i
motionerna. Men för den sakens skull är det ju inte
det här utskottets sak att i det här sammanhanget ha
synpunkter på tillämpningen av asyllagstiftningen.
Det får komma i andra sammanhang. Är man kritisk
mot tillämpningen får man ta upp det när det diskute-
ras. Nu hanteras de här frågorna av Utlänningsnämn-
den. Utrikesutskottet har ingen överprövningsrätt.