Fru talman! Jag ska inte förlänga den här debatten. Flera riksdagsledamöter har redan på ett mycket förtjänstfullt sätt, tycker jag, fört en bra diskussion. Jag kan väl bara inledningsvis säga att när det gäller den oro som det nyligen refererades till inom HBT-världen kanske man skulle kunna ställa frågan hur den oron har skapats och hur man försöker skenskapa den just nu i denna debatt.
Jag är en av de riksdagsledamöter som har en motion som behandlas i detta betänkande. Jag kan konstatera att motionen avstyrks. Det tillhör kanske inte ovanligheterna att en motion avstyrks. Det är vi många riksdagsledamöter som redan känner till.
Men för en gångs skull kan jag konstatera att här har jag en motion och en önskan från mitt håll om att införa en könsneutral äktenskapslagstiftning, och jag har redan nu fått ett besked om att det kommer att komma en tydlig leverans. Jag har många andra motioner, kan jag tala om för er, där jag ännu inte ser att jag kommer att få en tydlig leverans och där jag kommer att tvingas återkomma som enskild riksdagsledamot.
Jag tycker också att debatten här har visat på den respekt som vi har mellan allianspartierna för varandra. Vi har ibland olika ståndpunkter, men vi visar att vi kan ha respekt för att vi har olika ståndpunkter. Vi visar också att vi kan ha respekt för att ge det den tid som krävs för att vi ska kunna landa med ett gemensamt besked. Det tycker jag är något positivt.
Jag förstår att det känns ovanligt för oppositionen. Det var inte direkt något som präglade Socialdemokraternas samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet under de tolv åren.
En sak som jag skulle vilja lyfta upp igen är det jag tycker är förvånande. Jag kan förstå att man som opposition vill komma in i en debatt, att man vill försöka visa att nu har även Socialdemokraterna och andra landat i de här frågorna. Men det är sättet som ni har valt att hantera den här frågan på som jag tycker har varit direkt ohederligt.
Om det vore som så att ni verkligen hade varit intresserade av att sådana som jag, Olof Lavesson, Barbro Westerholm och andra skulle rösta med er senare här i dag kanske ni hade lyft telefonen. Ni kanske hade velat träffa oss på ett möte.
Men vad är det ni har valt att göra längs vägen? Det är att avisera i medierna att ni minsann kommer att skicka brev till oss eller att ni i går fick er partiledare Mona Sahlin att skicka ut ett massutskick till ett antal riksdagsledamöter för att ni ska försöka skapa ett medialt spel. Det tycker jag är mycket förvånande.
Nu noterar jag att partiledare Mona Sahlin inte finns här, men till protokollet vill jag anmäla att Mona Sahlin har varit en person som med besked har funnits närvarande i HBT-världen. Hon får, precis som alla vi andra, ett besked om att en proposition är på väg. Då borde man i hederlighetens namn applådera detta och inte försöka förvandla en sådan här viktig fråga till ett politiskt spel som vi har sett här i dag.
Börje Vestlund säger att man bara kan komma med tillkännagivanden. Så är det inte. Det är helt fullt rimligt att komma fram med motioner om konkret lagstiftning om man vill det också. Den möjligheten har vi faktiskt som riksdagsledamöter i den här kammaren.
När det gäller just tillkännagivanden är inte det något som socialdemokrater tidigare har visat i regering att man per automatik följer. Det finns många tillkännagivanden som har legat under lång tid och som man har valt att inte hantera.
Avslutningsvis finns det en sak som jag har lyckats lära mig sedan jag blev riksdagsledamot. Det är att socialdemokrater i synnerhet älskar långa beredningar. Ni älskar långa beredningar. För om det inte är en lång beredning kan vi bara vänta. Det är bara timmar innan det kommer en KU-anmälan. Detta är precis vad som sker så fort en regering inte har en lång beredning. Men kanske kan vi nu börja se ett trendskifte.
För egen del kommer jag att rösta med majoriteten i dag, och jag ser fram emot att rösta fram en ny, könsneutral äktenskapslagstiftning.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ulrika Karlsson i Uppsala och Olof Lavesson (båda m).