Fru talman! Regeringens budgetproposition för
1997 läggs fram i ett läge när Centerpartiet och rege-
ringen samarbetat om den ekonomiska politiken under
ungefär ett och ett halvt års tid, dvs. från den 5 april i
fjol. Det har varit ett betydelsefullt och konstruktivt
samarbete. Det har också starkt bidragit till att många
ekonomiska kurvor i Sverige i dag pekar åt rätt håll.
Genom samarbetet manifesteras också att det finns en
politisk stabilitet för en ekonomisk politik inriktad på
budgetbalans år 1998.
Med den nya budgetpropositionen markeras också
starten på en helt ny budgetprocess i riksdagen. Först
och främst innebär beslutet om ett utgiftstak en bättre
kontroll av statens utgifter. Fördelningen av utgifterna
på de olika utgiftsområdena tvingar fram prioritering-
ar på ett helt annat sätt än vi tidigare har varit vana
vid. Jag är övertygad om att alla ekonomiska bedöma-
re inte ännu till fullo insett utgiftstakets och den nya
budgetprocessens betydelse för den ekonomiska sta-
biliteten.
Budgetpropositionen har, som finansministern ti-
digare sagt, i flera avseenden varit föremål för över-
läggningar mellan Centerpartiet och regeringen. Bud-
getpropositionen är därför i flera avseenden frukten
av ett gemensamt arbete. I andra delar kommer vi från
Centerpartiet att lägga fram våra förslag under den
allmänna motionstiden. Vi har inte gått in i exakt
varenda detalj.
Det finns nog skäl att betona några kalla fakta som
belyser resultatet av samverkan för Sveriges bästa.
Vi har i dag en utomordentligt låg inflation. Allt
talar för att vi för de närmaste åren har parkerat
Sverige bland låginflationsländer. Det är bra, det
är i en bjärt kontrast till den höginflationsekonomi
som har alltför dystra erfarenheter av i det här
landet. Vi skall inte vända tillbaka till 1980-talets
inflationsekonomi med överhettning som följd.
Budgetbalans finns i sikte 1998.
Räntan på en femårig statsobligation, som styr
bostadsräntorna, var i början av april 1996 - för 18
månader sedan - drygt 11 %. I dag ligger den fem-
åriga räntan under 7 %. Förutsättningarna för ännu
lägre räntor bedöms som mycket goda. Räntediffe-
rensen gentemot Tyskland minskar mycket kraf-
tigt.Den kraftigt minskade räntenivån innebär för
många människor betydligt minskade bördor. Tu-
sentals och åter tusentals villaägare, företagare
och enskilda människor har i dag minskade utgif-
ter för sina lån. Det innebär inbesparade kronor
och en starkare ekonomi för det svenska folkhus-
hållet.
Den svenska kronan har också stärkts och står i
dag starkare än på mycket länge.
Budgetunderskottet minskar, och i takt med detta
minskar också behovet av statlig upplåning.
Alla tecken tyder nu på att saneringen av statsfi-
nanserna är på väg att lyckas. De magra årens tid är
snart förbi. Det får inte innebära att en ny era med
frikostiga löften om skattesänkningar eller ökade
bidrag kan inledas. Nu är det viktigt att skapa över-
skott, skapa en buffert för att Sverige skall stå starkt i
framtiden.
I skriften kan vi läsa om de sju magra år som följ-
de på de feta. Här är det tvärtom. De magra åren med
budgetunderskott bör följas med år av överskott.
Politiken får inte ändra huvudinriktning tiden efter
det att vi uppnått budgetbalans. Det innebär att jag
och Centerpartiet avvisar en högervridning av den
ekonomiska politiken med stora ofinansierade skatte-
sänkningar som följd. Likaså måste en vänstervrid-
ning av politiken med ökade utgifter, generösa bidrag
till olika grupper och hög inflation avvisas. Framtiden
kräver att den ekonomisk-politiska kursen ligger fast
för många år framöver.
Fru talman! Det stora problemet i dag är att arbets-
lösheten är för hög. Allt som kan göras måste också
göras för att betvinga arbetslösheten och sätta Sverige
i arbete. Det behövs en bättre tillväxt för kunna åstad-
komma en hållbar utveckling. Nya jobb går som be-
kant inte att kommendera fram, utan det gäller att
skapa förutsättningar för nya jobb: lägre räntor, stabi-
la och långsiktiga spelregler samt investeringsprog-
ram på olika områden. Politiken måste i stället inrik-
tas på att skapa goda förutsättningar för en hållbar
tillväxt och nya jobb, främst i den privata sektorn, i de
mindre företagen, inom den växande miljö- och
tjänstesektorn. Detta i sin tur förutsätter sunda statsfi-
nanser och en bättre lönebildning.
Vi - Centerpartiet och regeringen - har medverkat
till en reformering och mer av decentralisering inom
arbetsmarknadspolitiken. Ansvaret flyttas nu från den
centrala nivån till den lokala och regionala nivån.
Kort sagt: mindre AMS, mer av regionalt och lokalt
inflytande. Arbetsrätten håller på att reformeras. En
samstämmig uppfattning bland landets små och me-
delstora företag är att den förändring av arbetsrätten
som nu sker genom överenskommelser mellan Cen-
terpartiet och regeringen kommer att främja syssel-
sättningen och företagandet. Både LO och SAF har
därmed haft fel i sin kritik.
Miljardprogrammet för småföretagsutveckling
måste fullföljas och regionalpolitiken förstärkas.
I ett tidigare inlägg kunde vi nyss höra en ironisk
kommentar om det uppdrag som landshövdingarna
fått att inleda ett arbete för att ta fram nya jobb ute i
regionerna. Det finns inga skäl att ironisera över det
uppdraget. Det är ett sätt att utveckla regional nä-
ringspolitik och förstärka regionalpolitiken på precis
samma sätt som man gjorde under den tid då Börje
Hörnlund var arbetsmarknadsminister. De s.k. Hörn-
lundspengarna bidrog till att skapa tusentals och åter
tusentals nya jobb runt om i landet. Under förra året
skedde en förstärkning av detta arbete i samband med
uppgörelsen mellan Centerpartiet och regeringen.
Genom sysselsättningspropositionen gavs det nya
möjligheter att satsa resurser för att stärka en regional
näringspolitik. Detta arbete är viktigt. Man kan ute i
regionerna direkt ta fram projekt, stimulera till företa-
gande och satsa på nya arbetstillfällen.
Det är viktigt att vi sätter näringspolitiken i fokus
på den regionala nivån. Förenklingsdelegationen, som
skall lägga fram förslag om förenkling av regelverket
för företagen, kommer att ha särskild stor betydelse
framför allt för de mindre företagen. Det är viktigt att
Förenklingsdelegationen snabbt kommer med kon-
struktiva förslag för att göra det lättare att äga och
driva företag. Sverige måste bli en bra företagarna-
tion.
Under det riksdagsår som vi har framför oss
kommer en eller flera av tre betydelsefulla frågor för
ekonomin och jobben att avgöras. Det gäller löne-
bildningen, EMU och omställningen av energisyste-
met.
Nu några ord om lönebildningen. Sverige har inte
råd med en lönebildning som går utanför vad sam-
hällsekonomins ramar tillåter. Då skulle hela sane-
ringsarbetet, som så mödosamt men ändå så fram-
gångsrikt har bedrivits, ödeläggas. I första hand är
lönebildningen ett ansvar för arbetsmarknadens par-
ter, men om de misslyckas med att nå enighet på
samma sätt som de misslyckades när det gällde ar-
betsrätten, blir det till syvende och sist ett ansvar för
oss politiker. Vi skall vara bredda på en sådan situa-
tion.
Av stor betydelse för att skapa ett starkare Sveri-
ge, för att få en bättre tillväxt i ekonomin och för att
få en högre kompetens för att kunna möta den inter-
nationella konkurrensen är också den omfattande
utbildningssatsningen. Särskilt viktigt är decentralise-
ringen av den högre utbildningen där de små och
medelstora högskolornas spelar en utomordentligt
betydelsefull roll.
Satsningen på de små och mindre högskolornas
resurser förstärks nu. Det är också viktigt med fasta
forskningsresurser till de mindre enheterna. Det inne-
bär inte att man gör avkall på kvaliteten, som det
ibland litet föraktfullt påstås från olika håll. Tillsam-
mans med regeringen har vi kommit överens om ra-
marna, satsningarna och prioriteringarna när det gäller
högskolan. Däremot avvisar vi från Centerpartiet
förslaget om att förändra reglerna för de olika stiftel-
serna och överta makten över forskningstiftelserna.
Detta är ingenting nytt, utan det känner det svenska
folket till.
Fru talman! Årets budgetproposition är ett ge-
nombrott för en ny syn på landsbygd och lantbruk.
Denna viktiga sektor ses numer i sitt rätta perspektiv,
nämligen som bas för nya, miljövänliga jobb och för
utveckling i hela landet. Mer av EU:s miljöstöd tas
hem till gagn för både miljön och jobben. Dessutom
uppräknas anslaget för drift och underhåll av landets
mest finmaskiga vägnät. Jag vill betona att vi ser detta
som en betydande centerframgång.
Fru talman! Trots att samhällsekonomin förbättras
och blir allt starkare tvingas många människor leva
under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Allt-
för många är i behov av socialbidrag. Pengarna räcker
inte till. Alltför många människor faller också utanför
våra generella trygghetssystem. Detta är inte bra.
Socialtjänsten ställs inför trycket av ett ökat socialbi-
dragsbehov. Situationen för de människor som är
beroende av socialbidrag är därför mycket svår. Det
finns anledning att riksdagen i större utsträckning
ägnar tankar kring dessa frågor.
Förhållandena och levnadsnivån för de människor
som är beroende av socialbidrag är inte tillräckligt
analyserade. De ekonomiska förutsättningarna har
undersökts för många andra grupper t.ex. pensionä-
rerna. Jag anser att det finns anledning att genomföra
en levnadsnivåundersökning kring situationen för de
människor som i dag är beroende av socialbidrag.
Jag vill därför, avslutningsvis, fråga finansminis-
tern om han är beredd medverka till en sådan analys
för att därefter kunna vidta åtgärder för att skapa ett
mera heltäckande trygghetssystem så att de människor
som i dag faller utanför systemet och som är beroende
av socialbidrag kan komma in i systemet och därmed
få en stabilare och ekonomiskt tryggare tillvaro.
(Applåder)