Herr talman! Det går ju att fördela om redan nu.
Varför skall man spara mest på dem som har minst?
Det är ju faktiskt det ni visar i den här propositionen.
Som jag sade i inledningsanförandet: På s. 59
finns ett diagram som mycket tydligt visar andelen av
den disponibla inkomsten i olika inkomstgrupper.
Med de skattehöjningar och besparingar som rege-
ringen nu har genomfört med stöd av framför allt
Centern tog man mest av dem som hade minst. Det
står där. Jag kan läsa det innantill i propositionen. De
som har minst marginaler är mest utsatta. Det hade
gått, och det går, att justera de här åtgärderna genom
att ta mer ifrån de bidrag som går till dem som har
mer, sänka procentsatsen i sjukförsäkringen litet mer
för höginkomsttagarna t.ex. och få upp den till 80-
85 % för låginkomsttagarna, utan att försämra regler-
na så att färre kommer till åtnjutande av de här för-
säkringssystemen. Det finns mängder av bra förslag,
bl.a. från oss i Miljöpartiet. Varför inte anta dem?
Arbetslösheten - ja visst, den är en väldigt viktig
fördelningspolitisk fråga. Varför skall vi tvingas dela
på kostnaden för arbetslösheten men inte få dela på de
jobb som finns? Varför får inte alla hjälpa till och
delta i produktionen? Varför skall 10-12 % ställas
utanför den verkliga produktionen? Det kostar ju
ändå. Varför tror regeringen uppenbarligen att
40 timmars arbetsvecka är en naturlag? Varför inte ta
till sig det här? Erik Åsbrink har inte redovisat ett
enda argument emot arbetstidsförkortning. Varför inte
pröva detta nu?