Fru talman! Ännu har inte räntorna nått ned till
den nivå de låg på i februari 1994.
Det är ganska intressant eller beklämmande - välj
det ord som passar - att höra hur Erik Åsbrink be-
römmer sig av att man nu skall lindra den dubbla
skatten på investeringar för vissa företag. Man skall
lindra den höga kostnaden vad gäller arbetsgivaravgif-
ter för vissa företag. Man skall genomföra vissa be-
gränsade förändringar i arbetsrätten.
Vad gjorde den regering som Erik Åsbrink nu till-
hör hösten 1994? Den införde full dubbel skatt på
investeringar, den återreglerade arbetsrätten drama-
tiskt och den höjde arbetsgivaravgifterna för alla.
Nu erkänner Erik Åsbrink att de gjorde fel. Nu går
de litet tillbaka med mycket små steg, men det räcker
inte. Nu säger han här inför kammaren att den politik
som den regering som han nu tillhör förde hösten
1991 och 1995 var helt felaktig. Det är vad Erik Ås-
brink säger. Det skrev han ju också i debattartikel om
dubbelbeskattningen för något år sedan i Svenska
Dagbladet. Där är vi överens i sak, även om han har
ändrat uppfattning i regeringen.
Problemet är att arbetslösheten är högre i dag än
den var 1994. Arbetslösheten ökar, och människor
lider av arbetslösheten. Jag tycker att det skulle be-
kymra Erik Åsbrink. Hans jobb är kanske inte så
tryggt, men han får måhända ett nytt direktörsjobb
efter 1998. Vad vet jag? Men det finns människor
som inte ser någon framtid och lider av arbetslöshe-
tens gissel. Då skriver ni att det krävs fler åtgärder. Ni
talar om ett antal tunga områden, men ni lägger inte
fram några förslag. Det är det som jag, Anne Wibble
och Mats Odell kräver av landets regering.
Om ni vet hur man skall kunna lindra detta och
minska arbetslösheten måste ni lägga fram förslagen
nu. Vi lade fram våra förslag i somras, och de avvisa-
des. Varför sviker ni de arbetslösa, Erik Åsbrink?
Varför sviker ni de änkor som vi enligt er uppfattning
inte längre har råd att betala de pensioner de var utlo-
vade? Varför sviker ni de människor som skall betala
arbetslösheten?