Herr talman! Jag vill uppmärksamma unga männi-
skors speciella situation när det gäller det nya pen-
sionssystemet. Tidigare representanter för Vänster-
partiet har tagit upp andra aspekter. Jag instämmer i
deras anföranden och även i de reservationer som har
fogats till betänkande.
Av mediebevakningen och av dagens debatt här i
kammaren har jag förstått att regeringen med Maj-
Inger Klingvall i spetsen anser att det nya förslaget till
pensioner gynnar de yngre generationerna. Det är inte
min uppfattning. Jag skall kortfattat redogöra för
varför det inte är det.
En stor del av dagens unga människor är arbetslö-
sa. Det är en grupp som drabbas hårdare än andra
grupper i samhället. I gårdagens Dagens Nyheter
kunde vi läsa att det är medveten strategi från statens
sida. I stället för att få in unga människor på arbets-
marknaden genom ökade satsningar inom t.ex. offent-
lig sektor, en sänkning av arbetstiden eller en utbygg-
nad av den alternativa energisektorn, vilket hade
gynnat de yngre generationerna genom att arbetslös-
heten hade minskat, genomfördes nyligen en höjning
av pensionsåldern till 67 år. Det skulle å sin sida
kunna leda till en ännu större utslagning av unga i
arbetslivet.
Många unga hamnar i dag helt utanför samhällets
olika försäkringssystem. De klarar helt enkelt inte av
att kvalificera sig för a-kassa eller sjukförsäkring.
Unga arbetar ofta på kortare vikariat eller projektan-
ställningar. Det kan leda till att man inte lyckas kvali-
ficera sig till t.ex. sjukförsäkringen även om man har
jobbat. Vänsterpartiet vill ha en översyn av kvalifice-
ringsreglerna till socialförsäkringssystemen så att
även de som arbetar i s.k. atypiska arbeten kan kvali-
ficera sig till de pensionsgrundande försäkringssyste-
men. Anledning är bl.a. att det nya pensionssystemet
grundar sig just på ersättningar från de sociala för-
säkringssystemen. Den översynen skulle kunna göras i
samband med regeringens översyn av socialförsäk-
ringssystemen vad gäller möjligheten att kvarstå i
arbete till 67 års ålder.
För många unga är studier inte något val i dag. De
har inte några reella alternativ att välja mellan. Det
leder till att även om den öppna arbetslösheten kan
hållas nere med hjälp av ett ökat antal studieplatser är
det många som studerar i dag som hellre hade arbetat.
Regeringen uppmuntrar till studier, och i mångt
och mycket instämmer jag naturligtvis i att studier är
en bra investering för framtiden. Men hur skall man
kunna överblicka effekterna av studier vad gäller
pensionerna när det inte preciseras i förslaget till de
nya pensionerna? Hur skall de som väljer mellan
studier och arbete i dag veta vilka konsekvenser det
kan föra med sig i framtiden? Hur skall de som väljer
mellan studier och a-kassa i dag veta vilka konsek-
venser det för med sig i framtiden?
Den tidiga ingångsåldern, som är 16 år, är otids-
enlig. När ATP infördes var ungefär 47 ½ % av alla
16-åringar sysselsatta i arbete. År 1994 var det
13,3 %, och det är antagligen ännu färre i dag med
tanke på att de flesta går i gymnasiet tills de är 19 år.
När vi nu gör stora förändringar i vårt pensionssystem
kan vi ju inte införa ett system som redan är otidsen-
ligt innan det har trätt i kraft.
Unga människor föder inte lika många barn i dag.
De har en alltför osäker ekonomi. Det visar statisti-
ken, och den är tydlig. Kanske vore det bättre att
uppmuntra dagens unga par att skaffa barn i stället för
att studera, åtminstone om vi har pensionssystemet
och osäkerheten vad gäller regler för studier i åtanke.
Föräldraledighet och ledighet för vård av barn är
nämligen pensionsgrundande.
Herr talman! Med anledning av detta vill jag yrka
bifall till reservation nr 5. Jag tycker nämligen inte att
det här betänkandet stöttar de unga generationerna
som majoriteten i utskottet menar. Det är snarare ett
hårt slag i ansiktet på en stor del av den svenska be-
folkningen.