Fru talman! Jag tar den sista frågan först. Vi har
ett påslag i vårt budgetförslag, som Socialdemokra-
terna och Centern har sagt nej till, på 1 ½ miljard. Om
vi fick igenom det skulle det innebära att vi ligger
över 0,8 %. Vi skulle alltså med sådana steg de när-
maste tre åren kunna komma upp till 1 % i början av
2000-talet. Med den utveckling som ni föreslår och
står bakom dröjer det tills långt in på 2000-talet, kan-
ske 2020 eller 2030, innan man är framme där. Det är
det som är skillnaden. Vi tar inte ett kliv på ett år -
det klarar vi inte av i vårt budgetalternativ. Men vi
klarar det över 0,8 %, och det är en viktig informa-
tion.
Sedan säger Helena Nilsson att det fanns sådana
reservationsanslag att det inte var några problem för
Sida att klara detta. Det är inte riktigt sant. Först och
främst är en del av dessa reservationsanslag inteckna-
de för framtida åtgärder. Samtidigt vet vi också att
enskilda organisationer blev mycket hårt drabbade i
besparingsskedet när man gick ned till 0,7 %. Det
blev direkt en 20-procentig nedskärning i enskilda
organisationers budgetar. Många organisationer hade
planerat flera projekt som man bara skar bort, plöts-
ligt och abrupt, för att klara av den situation som
uppstod i och med den kraftiga nedskärningen. Det
finns många exempel på detta. Underskatta alltså inte
den svårighet som uppstod vid den här nedskärningen.
Faktum kvarstår. Vi har olika syn på det här. Vi
har tacklat problemen litet olika. Jag tror också, som
jag har sagt tidigare här i talarstolen, att det här är
viktigt för informationen utåt och den bild vi ger av
biståndet och biståndsviljan.