Fru talman! Det är därför detta är så svårt. Man
skall åstadkomma en ekonomisk utveckling, en till-
växt, som inte exploaterar miljön, som inte marginali-
serar människorna och som inte slår ut människorna
socialt. Jag har varit i Nicaragua, som Bertil Persson
inte gillade förut, och jag har aldrig sett så många
gatubarn, fattiga människor, människor som inte får
gå i skolan, prostituerade småflickor på gatorna som i
dag. Det är den okänsligheten hos Bertil Persson när
han bedömer världen som jag inte riktigt förstår.
Vi säger ja till mänskliga rättigheter, demokrati
och tillväxt, men också till att kunna klara de socialt
allra viktigaste tingen, nämligen skola till barnen,
bekämpande av analfabetismen, få upp folkhälsan och
få ned barnadödligheten. Med dessa sociala indikato-
rer är Kuba ett mycket bra exempel, med det finns
andra demokratiproblem där. Vi skall kanske åter-
komma till det i nästa debatt. Bertil Persson har en
tendens att bortse från den sociala sidan av fattig-
domsbekämpningen. Därmed tycker jag att han har en
orealistisk uppfattning om världen.