Fru talman! Jag instämmer i mycket av det som
Pierre Schori sade om mål och metoder samt om
problemens svårighetsgrad. Jag delar också uppfatt-
ningen om den tickande bomb som fattigdomen inne-
bär.
För det första undrar jag då om Pierre Schori kan
ge mig en rimlig förklaring till att Sverige har sänkt
ribban, sänkt ambitionsnivån, när det gäller volymen
för vad vi disponerar till direkta insatser. Vidare:
Vilka är kriterierna för det statsfinansiella läget och
vid vilken tidpunkt bedöms det att man kan återkom-
ma till det moraliskt viktiga enprocentsmålet?
För det andra skulle jag när det gäller EU-
samarbetet vilja fråga hur Pierre Schori ser på det
biståndet. Det har ju inte alls den inriktning på fattig-
dom som vi har. Finns frågan om partnerskap repre-
senterad? Vidare spelar miljöfrågorna inte alls den
roll som vi tänker oss att de skall göra. Hur ser Pierre
Schori på EU-samarbetet från biståndssynpunkt, jäm-
fört med de svenska målsättningarna?
För det tredje handlar det om det internationella
läget. Vilken kommentar har Pierre Schori till den
minskade biståndsandel som vi kan se - 0,25 % eller
0,26 % av OECD-ländernas BNI? Vad är det uttryck
för och vad gör Sverige för att justera upp den siff-
ran?