Fru talman! Först vill jag passa på och tacka nej
till Gudrun Schymans middagsinbjudan.
Gudrun Schyman har använt ett uttryck som vi
ofta använder, nämligen att mer skall bestämmas vid
köksbordet. Men hon har totalt missuppfattat det
uttrycket. När vi säger så innebär det att mer skall
bestämmas av enskilda människor och enskilda famil-
jer. Där skall man diskutera vilken barnomsorg som
passar familjens barn, vilken skola som de skall gå i. I
Gudrun Schymans föreställningsvärld är det toppoliti-
kerna som skall samlas kring hennes köksbord.
Detta framfördes vid den Vänsterpartikongress där
man beslöt att friskolor skall avskaffas, dvs. den möj-
lighet som har skapats för familjen att sitta vid köks-
bordet och diskutera en verklig valfrihet.
Först detta pedagogiska påpekande: Uttrycket har
totalt missuppfattats, och det är pinsamt att detta
framfördes vid en kongress där man tog ytterligare ett
steg bort från ett samhälle där mer får bestämmas vid
köksbordet.
I huvudfrågan har vi inte sett några tecken på att
Vänsterpartiet har någon insikt i vad som krävs i
förvandling av detta samhälle för att fler jobb skall
tillkomma. Därför skulle det inte bli särskilt menings-
fullt med en sådan överläggning.
Det finns ett antal spännande frågeställningar
kring det nya pensionssystemet. Ett ideologiskt skifte
har antytts här. Marianne Samuelsson tog upp en helt
korrekt frågeställning, nämligen att de som arbetar
mindre kommer att få mindre pension än de som arbe-
tar mer. Själva ideologin i systemet är att uppmuntra
arbete.
Den diskussion Gudrun Schyman tar upp är en
icke-nyhet, en icke-diskussion. Jag har själv sett
samma nyhetsinslag på TV som Gudrun Schyman
möjligen bygger sin argumentation på. Detta är en
teknisk fråga utan ideologisk innebörd. Kommunernas
verksamhet kommer inte att påverkas av pensionsre-
formen. Det är det korta svaret på den frågan.