Fru talman! Så var det med det talet från Folkpar-
tiet om behovet av att satsa på barnen. Gå inte hem
vid eftermiddagskaffet! Ha inte tid med dina barn! Se
till att du har jobb, jobb, jobb!
Jag tror inte på den politiken. Jag tror att vi behö-
ver både arbete och tid med våra barn. Jag tror också
att den nya tekniken som vi i dag kan se faktiskt tar
över väldigt mycket av de tunga jobben från männi-
skor. Därmed kan vi i större utsträckning dela på
jobben.
Jag måste säga att jag tror att det är Folkpartiets
syn som är flummig. Den stämmer inte med framtids-
forskningen. Den stämmer inte med den mängd rap-
porter som man kan se i dag där det talas om att vi
blir så mycket effektivare på bl.a. tekniksidan att det
blir färre som behöver jobba. Därmed kan vi faktiskt
dela på jobben och se till att vi alla behövs.
Det är ju ändå det som vi måste sträva efter. Vi
måste sträva efter ett samhälle som är i social och
ekologisk balans där människor känner att de behövs.
Vi måste minska utanförskapet så att vi inte får ett
tvåtredjedelssamhälle med en stor grupp som aldrig
får rum i vårt samhälle, en stor grupp barn och unga
som känner att de inte behövs. Jag trodde att det var
det som Lars Leijonborg hade upptäckt när han talade
om att barnen mår illa och behöver mer resurser.