Herr talman! Man måste ha en dynamisk syn på
tillvaron. Vilken situation övertog vi, och vad lämna-
de vi ifrån oss? I den ekonomi vi övertog efter Allan
Larsson fanns en växande statsskuld, ökande budge-
tunderskott och en sjunkande produktion. Det som vi
1994 lämnade från oss var en situation där kurvorna
på alla dessa punkter hade vänt. Det är det viktiga och
intressanta. Vi står nu inför valet att vi med mycket
gott samvete kan säga till väljarna att vi står för ett
alternativ som innebär mer tillväxt och fler nya jobb,
vilket skapar resurser.
Om Carl Bildt, jag, Alf Svensson och i bästa fall
Olof Johansson i höst sitter och diskuterar bildande av
en ny regering, kommer jag att avråda från att skära i
några kommunbidrag. Jag kommer inte att förhandla
från riksdagens talarstol och ställa några ultimatum på
uppdrag av Göran Persson, men Folkpartiets stånd-
punkt är alldeles klar: Kommunerna och landstingen
behöver de resurser de har.
På lång sikt är dock det viktiga och spännande att
se hur vi får en tillväxt av skatteunderlaget.
Det är ju vad det handlar om, inte bara hur kakan
inom det offentliga fördelas, utan hur vi får mer nya
resurser. Jag är övertygad om att treklövern, fyrklö-
vern eller vad det nu blir har mycket större förutsätt-
ningar än den alternativa konstellation som jag inte
ens törs tänka på hur den skulle se ut.
Det är sammanfattningen av denna debatt. Göran
Persson saknar helt besked om hur Sverige på allvar
skall börja växa igen. Mot det står ett tillväxtalterna-
tiv. Det kommer att vara bättre för jobben, för vården
och för skolan.