Herr talman! Det försvarsbeslut som riksdagen i
dag skall fatta har förberetts mycket grundligt och i
mycket stor öppenhet. Försvarsmakten och försvarets
övriga myndigheter har alla lämnat underlag. För-
svarsdepartementets dörrar har stått öppna för upp-
vaktningar, motförslag och protester. Men det är
regeringen och i sista hand riksdagen som fattar beslu-
ten. Försvarspropositionen är utarbetad med oväld
och med stor noggrannhet.
Jag vill med kraft tillbakavisa alla insinuationer
och allt tal om mygel. I den politiska debatten före-
kommer ibland överdrifter, skamgrepp och personan-
grepp. Så har också varit fallet efter det att försvars-
propositionen lagts fram. Jag har valt att inte polemi-
sera eller bemöta, hur skamliga angreppen än har
varit. I dag vill jag här i kammaren göra ett undantag.
Det senaste dagarna har det gått så långt att man
ifrågasätter de demokratiska institutionernas rätt att
göra en självständig prövning av Försvarsmaktens
förslag, och man ifrågasätter riksdagsledamöternas
oväld. Jag måste säga att jag blev utomordentligt
förvånad och dyster. Jag trodde att en sådan inställ-
ning tillhörde det förgångna.
Herr talman! Jag vill därför göra det fullkomligt
klart att Sverige är en demokrati. Ytterst är det svens-
ka folket som bestämmer i allmänna val. Riksdagen
och regeringen fattar besluten. Myndigheterna är
underordnade riksdag och regering, och myndigheter-
na och deras tjänstemän har att verkställa vad de
demokratiska institutionerna har beslutat.
Det nya försvarsbeslutet lägger grunden för ett
modernt och starkt försvar långt in på nästa århundra-
de. Under den kommande femårsperioden kommer
det svenska folket att lägga ned över 220 miljarder
kronor på sitt gemensamma försvar. Vi sänker för-
svarsutgifterna något därför att krigsrisken har mins-
kat radikalt och vårt säkerhetspolitiska läge har för-
bättrats markant efter det kalla krigets slut.
Men vi sparar mindre än de flesta länder. Det är
inte fråga om vare sig nedrustning eller avrustning.
Det är ett väl avvägt försvarsbeslut som ger vårt land
ett värn mot krigstida angreppshot, ett skydd vid
fredstida påfrestningar och en förmåga att delta i
fredsfrämjande verksamhet utomlands. Försvarsbeslu-
tet fullföljer satsningen på den bästa och modernaste
materielen och tar samtidigt vara på det värdefullaste
vi har i försvaret, nämligen den enskilda människan.
Det är mycket glädjande att en stabil majoritet i
riksdagen står bakom regeringens förslag. Socialde-
mokraterna och Centerpartiet har utarbetat försvars-
propositionen i nära och mycket förtroendefullt sam-
arbete. Men det är värt att framhålla att också Folk-
partiet liberalerna står bakom den föreslagna ekono-
miska ramen.
Det finns sålunda en betydande samsyn i den poli-
tiska mittfåran. På ömse sidor finns däremot partier
med helt motstridiga uppfattningar. Ett parti vill satsa
tiotals miljarder kronor mer på försvaret, andra vill
nedmontera rejält.
När man läser reservationerna blir det tydligt hur
fullständigt splittrad oppositionen är i kammaren i den
här frågan. Det finns bara regeringens förslag, dvs.
Socialdemokraternas och Centerns förslag. Det finns
inte något huvudalternativ, bara spridda meningsytt-
ringar från vänster och från höger - fem motstridiga
partimotioner från fem oppositionspartier. Så är det,
det kan ingen förneka.
Jag noterar - det vill jag gärna säga - med viss be-
svikelse att Moderata samlingspartiet har valt att
isolera sig i försvarspolitiken. Moderaterna står pin-
samt ensamma och utan inflytande i dag i försvarsfrå-
gan. Det beklagar jag uppriktigt. Jag har gång på gång
inbjudit företrädare för moderaterna till överläggning-
ar och samtal. Men moderaterna har av taktiska skäl
slagit igen dörren, och det har skapat förundran och
missmod också inom de egna moderata leden.
Moderaterna blev griniga när de inte fick bestäm-
ma försvarsbudgetens storlek. Då var det enklare för
dem att dra sig tillbaka och låta dörren gå igen, än att
ta ansvar för de svåra besluten. Jag måste säga, herr
talman, att Moderata samlingspartiet kort sagt har valt
den enkla vägens politik, en ensam ökenvandring bort
från det politiska inflytandet i försvarsfrågan. Det
säger faktiskt en hel del om tillståndet i dag i Modera-
ta samlingspartiet.
Det är framför allt tre viktiga frågor som jag vill
lyfta fram i det nya försvarsbeslutet.
För det första skall flexibilitet och förmåga till an-
passning efter skiftande hotbilder styra försvarets
utformning. Det är en följd av det kalla krigets slut
och gamla konfliktsenarier som har mist sin relevans.
Detta är ett försvarspolitiskt nytänkande.
För det andra utgår försvarsbeslutet från ett vidgat
säkerhetsbegrepp. Säkerhetspolitik i vår tid handlar
inte bara om militära angreppshot, utan också om
civila hot och risker. Detta är ett säkerhetspolitiskt
nytänkande.
För det tredje slår Socialdemokraterna och Cen-
tern entydigt fast att folkförsvarstanken skall genom-
syra totalförsvaret. Detta är både ett vägval och en
klar markering av att försvaret av vårt land är hela
svenska folkets angelägenhet.
Herr talman! Samtliga partier har liksom Försvar-
smakten anslutit sig till anpassning som en styrande
princip för försvarets utformning. Anpassning är en
nödvändighet, inte som somliga tycks tro därför att
försvarskostymen har krympts utan därför att det i dag
och under de närmaste åren är omöjligt att förutse den
säkerhetspolitiska utvecklingen på längre sikt. Vi
måste ha en beredskap för att den militära hotbilden
kan förändras till det sämre. Det är därför som an-
passning löper som en röd tråd genom det nya för-
svarsbeslutet. Det är de säkerhetspolitiska bedöm-
ningarna och ingenting annat som avgör de ekono-
miska satsningarna på försvaret. Det har riksdag och
regering slagit fast i det första försvarsbeslutet för ett
år sedan.
Nya säkerhetspolitiska bedömningar kommer att
göras vid kommande säkerhetspolitiska kontrollsta-
tioner. Nästa kontrollstation skall granskas av riksda-
gen 1998, om inte omvärldsutvecklingen motiverar en
ytterligare kontrollstation redan 1997. Vi kan inte
planera för en bestämd hotsituation eftersom vi i dag
inte kan förutse vilka hot vi kan komma att möta. Vi
kan inte ange exakt hur stort försvaret skall kunna bli
i framtiden eftersom vi i dag inte vet hur stort det
behöver bli. I denna fråga, herr talman, befinner vi
oss i exakt samma situation som flertalet andra länder.
Vi måste ha ett försvar som är flexibelt, som för-
mår att utvecklas i takt med omvärldsförändringarna.
Det är det nya. Försvaret skall kunna växa och föränd-
ras om det säkerhetspolitiska läget försämras. Det är
därför som regeringen ställer konkreta krav på kon-
kreta, ständigt aktuella planer och beredskap för hur
det skall gå till.
På längre sikt innebär anpassning förmåga till
ominriktning och tillväxt. Anpassning är då inte bara
kvantitativ tillväxt, inte bara mer av det gamla - fler
brigader, fler soldater eller fler stridsflygplan. An-
passning är också försvarets förmåga att ställa om för
att kunna möta nya hot.
Vi vet att det tar lång tid att anskaffa moderna va-
pensystem. Det är därför som vi i dag satsar stora
belopp på modern materiel - u-båtar, ytstridsfartyg,
flygplan och andra vapen av det allra modernaste
slaget. Vi kommer att köpa ny materiel för mer än 15
miljarder kronor per år, och vi skaffar oss garantier
för att svensk försvarsindustri behåller kompetens och
kunskap på försvarsområdet och materielområdet.
Över en halv miljard, 550 miljoner kronor, avsätts
varje år för just detta.
Moderaterna var tidigt ute och förklarade att det
inte går att bygga en ansvarsfull försvarspolitik på
anpassning. Men efter höstens intensiva debatt får jag
till min glädje konstatera att moderaterna först gjorde
halt och sedan helt om. Det som tidigare var hart när
omöjligt att genomföra är nu en nödvändighet, oavsett
anslagsnivå om jag får tro moderaternas partimotion.
Det som förut hånades av moderaterna är nu enligt
samma partis historieskrivning egentligen deras eget
förslag. Jag bjuder gärna, herr talman, på detta i
glädjen över en moderat tillnyktring på denna punkt.
I vår tid kan inte försvaret betraktas enbart som en
försäkring mot militära angrepp på vårt land. Gör man
det menar jag att man visar okänslighet inför medbor-
garnas legitima krav på trygghet i det fredstida var-
dagslivet, och man gör försvaret en björntjänst. De
resurser som vi bygger upp för att klara kriget måste
vi kunna använda för att möta svåra påfrestningar i
fred. Det vidgade säkerhetsbegreppet och framför allt
synen på försvarets roll i det fredstida samhället gör
de ideologiska skillnaderna tydliga mellan å ena sidan
socialdemokratin och Centern, å andra sidan Modera-
terna. De båda folkrörelsepartierna vill stärka samhäl-
lets förmåga att möta också civila hot och risker.
I hot-och-risk-propositionen tar regeringen för
första gången ett samlat grepp om beredskapen mot
fredstida hot och risker. Regeringen ställer krav på
myndigheterna att varje år i sina årsredovisningar
redovisa beredskapsläget för regeringen. Sedan kom-
mer riksdagen varje år att få en samlad redovisning av
hur beredskapsläget är.
Det här är en nyhet, men det är också ett mycket
klart besked om ett ökat ansvarstagande för de civila
hoten och riskerna. Regeringen vill stärka det civila
försvaret genom att starta utbildning till civila bered-
skapsstyrkor. På sikt skall 10 000 ungdomar utbildas
varje år för uppgifter inom räddningstjänst och be-
folkningsskydd. Det är en viktig satsning och en in-
vestering i kunskap och förmåga. Det har också rönt
stor internationell uppmärksamhet.
Det är detta som Moderata samlingspartiet kallar
för trams.
Att inte bygga upp ett starkare civilt försvar och
en bättre beredskap för att möta de fredstida hoten
vore att misshushålla med resurserna. Det vore att inte
ge Sveriges folk skydd mot civila hot och risker.
Regeringens satsning ger ett starkare civilt försvar
i krig, samtidigt som den ger en fredstida bonuseffekt.
Om ett antal år kommer det att finnas tiotusentals
ungdomar runt om i Sverige med bättre kunskaper i
sjukvård och katastrofberedskap.
Herr talman! En av de viktigaste frågorna för mig
har varit att bevara och utveckla folkförsvarstanken.
Jag tror inte på någon yrkesarmé. Jag är rädd för att
en fortsatt urholkning av värnpliktssystemet hade
skapat en allt större klyfta mellan vanligt folk och
försvaret. Jag instämmer helt och fullt i Överbefälha-
varens uttalande om att det inte går att bygga ett starkt
svenskt försvar utan det svenska folkets stöd. Det är
vad det handlar om.
Vi behåller värnpliktsutbildningen på en fortsatt
hög nivå. Att många ungdomar får en utbildning inom
totalförsvaret är viktigt, men minst lika viktigt är att
utbildningen i sig är meningsfull och utvecklande. Att
göra lumpen skall vara en merit, inte ses som en be-
lastning.
Jag vill passa på att informera riksdagen om att
jag redan i slutet av januari kommer att inbjuda ar-
betsmarknadens parter till överläggningar för att dis-
kutera hur pliktutbildningen skall bli en verklig merit
på arbetsmarknaden.
Men folkförsvaret är också hemvärn och frivilliga
försvarsorganisationer. Hemvärn, lottakårer, bilkåris-
ter och de andra hör framtiden till. Hemvärnet mo-
derniseras och förnyas. Vissa av frivilligorganisatio-
nerna skall erbjudas möjligheter att delta i Östersjö-
samarbetet.
Jag har sedan min första dag som försvarsminister
engagerat mig starkt för att öka antalet flickor som
frivilligt mönstrar och gör värnplikt. Jag vill se mång-
dubbelt fler kvinnliga officerare i framtiden.
Den omställning som försvarsbeslutet innebär
kommer att påverka många anställda och deras famil-
jer och medföra stora påfrestningar för dem. Det är
naturligtvis mycket beklagligt, men det är en konsek-
vens av varje omorganisation. Och varje omställning
innebär en påfrestning också för dem som skall ge-
nomföra den. Vårt försvar har anställda med hög
kompetens, och jag är därför övertygad om att detta
borgar för att det positiva tar överhand över det nega-
tiva och att alla nya möjligheter tas till vara på bästa
sätt.
Herr talman! Socialdemokraterna och Centerpar-
tiet har tillsammans axlat ansvaret för att forma en ny
försvarspolitik, som sträcker sig långt in på nästa
sekel. Vi gör det med utgångspunkt i det vidgade
säkerhetsbegreppet och med en tydlig ambition att
också ta de civila hoten och riskerna på allvar.
Vi fullföljer en omfattande modernisering av för-
svaret.
Vi skapar en bra balans mellan människor och
materiel.
Vi utkräver att försvaret skall ha förmåga till an-
passning efter nya hotbilder.
Vi vidareutvecklar Sveriges beredskap för freds-
främjande humanitära insatser.
Herr talman! Utifrån dessa principer förändrar vi
det svenska försvaret. Utifrån dessa principer skapar
vi ett starkt och modernt försvar på tröskeln till ett
nytt århundrade.
(Applåder)