Herr talman! Jag vill bemärka ett par små punkter
i Anders Svärds anförande, eftersom Anders Svärd
berörde umgängesformen i utskottet, möjligen i en
tankeverksamhet ihop med Lennart Rohdin. Visst har
vi haft dessa 57 sammanträden. Men skulle någon
kunna upplysa om på hur många ställen vi har föränd-
rat i det föreliggande förslaget?
Efter diskussioner som stundom har varit ganska
långa har det slutat med: Det är väl ändå bäst att det
står som det står. Det är precis som om det kära paret
Britt Bohlin och Anders Svärd var så rädda om kort-
husbyggnaden, att pillade man över huvud taget på
den skulle den ramla ihop och aldrig kunna rekonstru-
eras. Jag är uppriktigt sagt inte främmande för att de
har rätt på den punkten. Men det är så umgänget har
gått till, och det har varit tröttsamt att inte ha kunnat
göra någonting.
Anders Svärd talade om FO-staberna och uttryckte
sig så, att propositionen i och för sig inte var otydligt.
Jag vill då tillägga: Det var bara att vänta tills Anders
Svärd hade gjort sitt ändringsyrkande! Då var den
det! Det är det som nu står i propositionen.
Anders Svärd inledde sitt anförande med att tala
om att Centern nu i båda etapperna har samarbetat
med Socialdemokraterna. Det är helt klart att det var
så. Däremot framgick över huvud taget inte om Cen-
tern hade påverkat Socialdemokraterna på någon
punkt. Var det rentav så att Anders Svärd med detta
väl modulerade anförande ville ha sagt: Vi har garan-
terat att socialdemokratisk politik kan fullföljas på
försvarsområdet i Sverige.
Vid samma tid som utskottets betänkande justera-
des stod det på TV-skärmarna hela den dagen i ett
meddelande: Protesterna hjälpte inte. Det blev som
det var tänkt. Centern har lovat att fullt ut stödja So-
cialdemokraterna i frågan. Det stod på skärmarna hela
dagen. Ingenting motsäger att det är precis på det
sättet.