Fru talman! Kristdemokraterna anser att säker-
hetspolitiken måste präglas av klarhet och långsiktig-
het, och därför är det viktigt att Försvarsbeslut 96
skapar trovärdighet åt vår säkerhetspolitik.
Vi vill att Sverige skall upprätthålla ett betryggan-
de och effektivt totalförsvar som skyddar vårt territo-
rium från kränkningar i fredstid och som förhindrar
invasion eller frihetskränkande påtryckningar från
främmande makt. Totalförsvaret är vår försäkring mot
ofred, och när vi minskar försäkringspremien ökar vi
självrisken. Kristdemokraterna anser att regeringen
och Centern har dragit fel slutsats av den mycket
svårförutsägbara omvärldsbilden. Risktagningen blir
alltför hög genom detta försvarsbeslut.
Fru talman! Eftersom totalförsvarsförmågan inte
bara handlar om brigader vill jag beröra det civila
försvaret först. Under ett framtida krig kommer bl.a.
viktiga samhällsfunktioner såsom elförsörjning, tele-
kommunikationer och informationsförmedling att vara
av särskilt stort intresse för en angripare. Detta med-
för att civilbefolkningen kan drabbas hårt av ett krig
om en fiende försöker utnyttja sårbarheter i vårt mo-
derna svenska samhälle.
Det vidgade säkerhetsbegreppet med icke-militära
hot och risker medför ett ökat engagemang och delta-
gande från civila totalförsvarsmyndigheter. De resur-
ser och den förmåga som byggs upp inom det civila
försvaret är en tillgång under kriser och krig, vid
svåra internationella påfrestningar samt vid fredsfräm-
jande insatser utomlands.
Kristdemokraterna har pekat på att länsstyrelserna
utgör en viktig länk i ledningskedjan, och deras ka-
pacitet och kompetens avgör hur beredskapen för fred
och krig utformas. Utskottet kommer noga att följa
utvecklingen avseende den grundläggande bered-
skapsplaneringen eftersom det är viktigt att länsstyrel-
sernas resurser inte försämras så, att sambandet mel-
lan län och försvarsområdet bryts på ett sådant sätt att
beredskapen för fred och krig eftersätts och medbor-
garnas säkerhet försämras.
Vi kristdemokrater vill därför att principen ett för-
svarsområde-ett län alltjämt skall gälla. Den reduce-
ring av antalet försvarsområden som nu föreslås inne-
bär att det inte kommer att finnas en kvalificerad
militär ledning i varje län. Detta kommer att direkt
beröra hemvärnet och övrig frivilligverksamhet samt
den samverkan som äger rum med länets civila för-
svar. Det engagemang som finns i vårt land att frivil-
ligt få göra en insats inom totalförsvaret måste tillva-
ratas.
Totalförsvarets nya uppgifter kräver ökad samver-
kan mellan det civila och det militära försvaret. Den-
na samordning i fred/kris/krig kräver kunskap, plan-
läggning och kontinuerlig samverkan i fred, vilket
medför att försvarsområdesstabernas betydelse som
totalförsvarscentrum ökar. Vi vill därför inte slå sön-
der en väl fungerande FO-organisation över landet
som stärker den folkliga förankringen och som blir
särskilt viktig i händelse av beslut om höjning av
krigsdugligheten.
Fru talman! Kristdemokraterna har ställt sig bak-
om förslaget om utbildning av civila beredskapsstyr-
kor. Det civila försvaret kan på sikt få en värdefull
resurs, som kan utnyttjas flexibelt i olika situationer.
Vi får en grupp människor som genom ökat säker-
hetsmedvetande kan bidra till att minska sårbarheten i
samhället. Utbildningen måste dock leda till krigspla-
cering i det civila försvaret utifrån kommunernas och
länsstyrelsernas behov.
Vi har i vår försvarspolitiska motion också be-
handlat den svenska sjukvårdens situation i krig. Alla
sjukvårdsresurser ingår i krig i totalförsvaret och skall
kunna utnyttjas för såväl civilt som militärt skadade.
Behovet av akut kirurgi ökar dramatiskt, vilket kan
medföra stora förändringar av den geografiska för-
delningen av patientunderlaget för verksamheten.
Utskottet delar därför vår syn, att man måste göra en
totalavvägning av hur resurserna skall utformas och
planeras i krig får att åstadkomma bästa möjliga för-
utsättningar för civilbefolkning och militär personal
under krigsförhållanden.
Fru talman! En grundläggande förutsättning för
vår försvarsförmåga är att vi inte blir överraskade så
att angriparen får tidigt luftherravälde och snabb
tillgång till infallsportar och säkra transportvägar. För
att totalförsvaret i dess helhet skall kunna möta en
sådan situation måste det finnas kvalificerade och
allsidigt användbara förband med god operativ rörlig-
het, bra skydd och god anfallsförmåga och ett bra
säkerhetsskydd kring de skyddsobjekt som är vitala
för att infrastrukturen i vårt samhälle inte skall kollap-
sa.
Att gå man ur huse för att försvara sin hembygd
blir ett minne blott, eftersom territorialförsvaret nu
reduceras från 165 000 till 90 000 personer. Har vi
inte ett starkt territoriellt försvar som ger uthållighet
över ytan, klarar vi inte att vara först på plats och
hålla knutpunkter. Tyvärr har inte Kristdemokraternas
förslag, att behålla fler territorialförsvarsförband till
dess att hemvärnet nått slutmålet 125 000 personer,
vunnit utskottets gehör.
Hemvärnsförbanden finns över hela landet dygnet
om, året runt och utgör en betydande del av territori-
alförsvaret, som med kort mobiliseringstid skall
ytövervaka, skydda mot sabotage och trygga vår
mobilisering. Kristdemokraterna liksom utskottet
betonar vikten av att hemvärnets organisation utökas
mot det angivna målet.
Att hindra en angripare att få herravälde i luften är
av avgörande betydelse vid inledningen av ett mo-
dernt krig. För att kunna utveckla god initialeffekt och
nå en rimlig uthållighet i syfte att hindra en angripare
att få luftherravälde behövs, enligt vår mening, 14
stridsflygdivisioner. Skyddet av arméstridskrafternas
mobilisering och uppmarsch måste tryggas liksom
skyddet av civilbefolkning och vitala samhällsfunk-
tioner. Därför har vi reserverat oss mot utskottsma-
joritetens förslag.
Fru talman! I händelse av konflikter kan Östersjön
och dess utlopp tidigt bli berörda. En effektiv över-
vakning längs våra kuster kräver många ytstridsfartyg,
eftersom skyddet av svenskt territorium och svenska
intressen snabbt måste kunna förstärkas.
För att det inte skall bli luckor i övervaknings- el-
ler insatssystemen och med hänsyn till Sveriges ökade
engagemang i Östersjöområdet bör antalet ytstridsfar-
tyg vara 24. Av säkerhetspolitiska skäl bör vi därför
inte nu besluta om ytterligare reduceringar av antalet
ytstridsfartyg.
Eftersom ubåtar har högt omedelbart stridsvärde
och regeringen betonar fortsatt inhemsk kompetens
inom ubåtsområdet, bör samtliga nio ubåtar fortsatt
vara operativa för att man i händelse av en kris- eller
krigssituation skall kunna lösa ålagda uppgifter på ett
fullvärdigt sätt. Ju fler operativa ubåtar som finns,
desto större är möjligheterna till framskjuten över-
vakning och spaning, vilket blir nog så viktigt i ett
anpassningsskede.
Fru talman! Regeringen och Centern har när det
gäller grundorganisationen i väsentliga delar frångått
ÖB:s förslag. Kristdemokraternas utgångspunkt är att
vid utformningen av grundorganisationen ta stor hän-
syn till säkerhetspolitiska aspekter. Vår uppfattning är
att regeringen, som nu har frångått ÖB:s bedömning-
ar, har gjort det utifrån helt andra principer än de
militäroperativa och säkerhetspolitiska. Vi avvisar
därför i huvudsak regeringen förslag i denna del till
förmån för Försvarsmaktens förslag.
Jag yrkar bifall till reservation 5 under hemstäl-
lanspunkt 45.
Riksdagsbeslutet 1995, som bl.a. innebar att För-
svarsmakten måste ha förmåga både att skydda våra
mest vitala områden och att där anfalla en angripare
när denne är som känsligas, borde ha lett till att ut-
skottet skulle ha låtit Älvsborgsbrigaden utgöra kär-
nan i Västsveriges markförsvar.
Det befolkningstäta Göteborgsområdet med Nor-
dens största hamn, två stora flygplatser och viktig
industri är utan tvekan ett av Sveriges mest vitala
områden och dessutom beläget vid den kommunika-
tionsled som utgör inloppet till Östersjön. Ett försvar
mot strategiska styrkor kräver förband på plats men
också mycket snabbt tillförda förband. Vi skall inte
medvetet sänka garden och öppna blottor i vitala
områden!
Av sjöoperativa skäl behöver man långsiktigt även
ha marin tyngdpunkt i Göteborg med ytstridsfartyg
och amfibiebataljonsutbildning. Behovet av en välut-
rustad helikopterorganisation måste tillgodoses i det
mycket sjötrafikerade Västerhavet och i Östersjöut-
loppen. Sjöoperativa krav kopplade till sjöfartsstaden
Göteborg och Västerhavets trafikbild kräver en ome-
delbart tillgänglig marint anpassad helikopterverk-
samhet.
Liksom utskottet anser vi att Lv4 i Ystad har de
bästa produktionsförutsättningarna att utbilda luft-
värnsförband. Vi menar därför att detta tillsammans
med en unik kompetens på luftrobotsystemet RBS77
talar för att Ystad borde förbli utbildningsplattform
för luftvärnsförband i södra militärområdet.
Av bl.a. starka mililtäroperativa skäl borde Liv-
grenadjärbrigaden i Linköping och Lapplandsbriga-
den i Umeå ha bevarats. Den breda folkliga uppslut-
ningen kring Sveriges försvar kan urholkas om för-
svaret förlorar den fredstida kontakten med de stora
städerna.
Kristdemokraterna menar att även Krigsflygsko-
lan, F5, i Ljungbyhed bör innefattas i den föreslagna
översynen av skolverksamheten för att flygsäkerhets-
frågorna i samband med den grundläggande flygut-
bildningen skall bli belysta. Vore det inte bättre att
avvakta skolöversynen innan flygvapnet omstrukture-
ras?
Jag yrkar bifall till reservation 9.
Fru talman! Försvarsutskottet hyste 1995 farhågor
om det risktagande som det innebär att ha ett totalför-
svar som behöver både betydande tid och omfattande
resurser för att nå full duglighet att möta ett an-
greppshot mot vårt land. Det är värt att notera att
enligt Försvarsmaktsplan 97 har Försvarsmakten efter
ett års återtagning godtagbar förmåga att möta ett
begränsat angrepp med iståndsatta styrkor. Förmågan
att hejda motståndaren är begränsad och förmågan att
slå är otillräcklig.
Liten tid upptas av svagheterna med anpassnings-
problematiken. Den grundläggande frågan är om vår
demokrati är kapabel att i tid och i tillräcklig omfatt-
ning fatta nödvändiga beslut om höjning av krigsdug-
lighet och tillväxt. För sent, för litet och i otakt med
den säkerhetspolitiska utvecklingen har nog snarare
varit regel än undantag. Vilka kriterier skall gälla för
att höja krigsdugligheten? Den svagaste länken är nog
vår förmåga att se och tolka vad som verkligen sker i
det som synes ske i vår omvärld.
Försvarets förmåga till anpassning är en avgöran-
de och central fråga för svensk försvarspolitik. Låg
omedelbar försvarsförmåga och svårigheter att förut-
säga omvärldsutvecklingen ställer stora krav på an-
passningsförmåga. Utskottet anser liksom Kristdemo-
kraterna att riksdagen årligen måste beredas tillfälle
att ta del av aktuellt läge i denna för Sveriges säkerhet
så vitala fråga.
Ett beslut om höjning av krigsdugligheten kommer
troligen att fattas, då det säkerhetspolitiska läget i vår
omvärld är spänt. Att då återgå till en högre försvars-
nivå låter sig inte göras i en handvändning. Strategis-
ka insatsvaror och militärt materiel som behöver im-
porteras blir ofta föremål för exportförbud när beho-
ven är som störst. Vår anpassningsstrategi är därför
trovärdig endast så länge som vi har en levande in-
hemsk försvarsindustri. Sveriges kompetens inom
försvarsmaterielområdet utgör därför en säkerhets-
politisk och högteknologisk tillgång som vi måste
värna. Vi måste ha en långsiktigt stabil politisk syn på
försvarsindustrins förutsättningar.
Fru talman! När SWEDINT omorganiseras till
Försvarsmakten internationella kommando och det
skapas en snabbinsatsstyrka får vi möjlighet att bättre
samordna och effektivisera vår internationella säker-
hetspolitik.
Utskottet delar Kristdemokraternas syn på etisk
utbildning, som vi har beskrivit i vår motion. Efter-
som vi eftersträvar ett brett utländskt deltagande i
utbildning för internationell verksamhet, är etikfrå-
gorna viktiga för att underlätta och klara av svåra
ställningstaganden i fredsfrämjande operationer. Lik-
som i den svenska skolan kan den kristna etiken ge-
nomsyra även den svenska internationella utbildning-
en. Forskning och erfarenhetsutbyte mellan Sverige
och andra länder inom etikområdet kan också ge ett
värdefullt bidrag till uppbyggandet av demokratiska
försvarsmakter.
Den mänskliga aspekten tenderar att komma bort i
detta försvarsbeslut. Förändringar innebär att många
familjer får bryta upp från sin trygghet. Stor omsorg
måste visas för dessa. Utan de kompetenta och lojala
människor som tjänstgör i totalförsvaret skulle Sveri-
ges säkerhet inte vara mycket värd.
Fru talman! Kristdemokraterna ställer sig till vissa
delar bakom den inriktning av totalförsvaret som
beslutades i etapp ett. Satsningar på det civila försva-
ret som motverkar det moderna samhällets sårbarhet
är viktiga. Sveriges förmåga och förutsättningar att
delta i fredsfrämjande insatser förbättras, och det
breda nyttjandet av pliktpersonal stärker engage-
manget och trovärdigheten för vår säkerhetspolitik.
Fred innebär en ordning präglad av respekt för
människovärdet, sanning, rättvisa, frihet och gemen-
skap. Fred kan bara byggas genom aktiva ansträng-
ningar, och ett effektivt totalförsvar är ett av flera
bidrag till stabilitet i vårt närområde. Det är en förut-
sättning för att vår strävan att hålla oss utanför kriser
och krig skall kunna bli respekterad och för att skapa
respekt för vår vilja och förmåga att försvara oss om
vi blir angripna.
Omvärlden värderar vår säkerhetspolitik bl.a. med
utgångspunkt från de säkerhetspolitiska signaler vi
sänder ut inför ett nytt försvarsbeslut. Våra säkerhets-
politiska mål och vårt aktiva deltagande i byggandet
av en alleuropeisk säkerhetsordning måste stödjas av
en trovärdig försvarsförmåga.
Osäkerheten i omvärlden kräver både en god för-
måga att höja beredskapen i krigsorganisationen och
ett stabilt grundskydd för anpassning av totalförsva-
rets resurser vid långsiktiga förändringar. Den beslu-
tade besparingen på 2 000 miljoner kronor under
perioden 1999-2001 bör därför inte verkställas. Den
påbörjade utvecklingen och moderniseringen enligt
Försvarsbeslut 92 är hotad. Detta försvarsbeslut
kommer att påverka försvaret långt in i nästa sekel.
Jag yrkar bifall till reservation 5 i denna del under
hemställanspunkt 11.
Fru talman! Kustbevakningen ligger också under
Försvarsdepartementet. Utvecklingen i vårt närområ-
de har för Kustbevakningens del inneburit ett väsent-
ligt ökat övervakningsbehov till sjöss. Det gäller den
civila gränskontrollen, fiskekontrollverksamheten och
säkerhetsarbetet inklusive miljö- och sjörädd-
ningstjänsten. Vi kristdemokrater har föreslagit att
Kustbevakningen tillförs ytterligare resurser för att
lösa uppgifterna.
Under utskottets behandling har det framkommit
att regeringen uppdragit åt Kustbevakningen att ana-
lysera konsekvenserna av vårt EU-medlemskap på
Kustbevakningens område. I ett särskilt yttrande säger
vi därför att vi avvaktar ett beslutsunderlag från rege-
ringen.
I detta anförande instämde Alf Svensson, Chatrine
Pålsson, Dan Ericsson och Rose-Marie Frebran (alla
kd).