Fru talman! De betänkanden som behandlas i dag
står Miljöpartiet alltså till stor del bakom, eftersom de
är resultat av ett samarbete mellan s, v och mp. Jag
kommer att beröra dels budgetbetänkandet, dels det
landsbygdsprogram som nu har överlämnats till Brys-
sel för förhandling.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservation
26, som handlar om ekologisk produktion och som
jag kommer att uppehålla mig en del vid, och till
reservation 15, som handlar om bekämpningsmedel.
Jonas Ringqvist utvecklade reservation 15 rejält, och
den är gemensam för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Det är intressant att se vad som sker inom lant-
bruket i dag, inte bara i Sverige utan även i EU. Vi
kan se att det sker en rejäl satsning på ekologisk pro-
duktion - faktiskt en satsning som är mycket större i
andra länder än i Sverige. Det gäller de stora jord-
bruksnationerna Danmark och Frankrike.
I Frankrike beräknar man att en miljon hektar ska
vara ekoodlad om ett antal år - en inte speciellt lång
tidsperiod. I Danmark är man nu inne i fas 2 av sats-
ningen.
Varför satsar just de här två nationerna? Jo, de har
börjat upptäcka att efterfrågan på ekologiska livsme-
del ökar snabbt. I hela EU kan man se att det är en
ökning med 20-30 % årligen. Det här har inneburit
att man både i Frankrike och i Danmark har fått im-
port av ekolivsmedel, och det har fört med sig att man
har fått ökad import också av andra livsmedel. Det är
naturligtvis någonting som de här länderna, där jord-
bruket är en modernäring, inte ser med blida ögon.
Därför satsar man nu rejält för att dels återta hem-
mamarknaden, dels vara de länder som kan börja
exportera när ökningen blir stor i länder som England
och Tyskland. Där menar man att när ekolivsmedlen
flyttar ut från hälsokostaffärerna, som har skett i t.ex.
Sverige, kommer efterfrågan att öka rejält och då
gäller det att ha volymerna.
I Danmark har man tagit fram steg 2, Aktionsplan
2 för ekologi i utveckling, och man vill satsa
500 miljoner på forskning. Resultatet av de första 100
som man satsade för några år sedan var så bra att man
vill följa upp det.
Man har också en helt annan strategi än Sverige
när det gäller att öka produktionen. I Sverige säger vi
att vi ska öka produktionen i takt med efterfrågan.
Tyvärr sker inte det, för i dag är efterfrågan av ekolo-
giska livsmedel större än vad produktionen är. De
svenska bönderna har tyvärr inte alls gjort som man
sade, nämligen ställt om i takt med efterfrågan. I
Sverige har vi en rejäl import i dag, bl.a. från Dan-
mark.
I Danmark gör man tvärtom. Man ser till att sats-
ningen är stor nu, och man bygger upp volymer för
att ha volymerna framme den dag boomen kommer i
England och Tyskland.
Som jämförelse kan sägas att 7 % av mjölkpro-
duktionen är ekologisk i Danmark mot 2,6 % i Sveri-
ge. Av dryckesmjölken är 21 % ekologisk i Danmark
och 3 % i Sverige. Det finns dock undantag: i Hem-
köp är det 15 % för mjölken. I Danmark är 10 % av
syrade mjölkprodukter som fil och yoghurt ekologis-
ka ute i handeln och i Sverige 1,3 %.
Danmark har ingenting emot att man blandar in
ekoprodukter i den konventionella produktionen; man
menar att det är viktigt att bygga upp produktionen
innan efterfrågan kommer.
Man satsar stort på forskning och utveckling och
på marknadsföring. Man menar att man måste satsa
så stort på forskning och utveckling och på marknads-
föring för att satsningen verkligen ska bära frukt. Det
är nämligen stora ekonomiska värden på spel. En
beräkning som LRF har gjort visar att det finns en
stor potential för ekoprodukter som inte alls utnyttjas.
Den här marknaden tänker man alltså försöka ta.
Som ett exempel kan nämnas att 1997 satsade
Sverige 2 miljoner kronor på marknadsföring av
ekologiska produkter, och i Danmark satsade man
46 miljoner. Det är alltså en helt annan satsning i
Danmark.
Vi menar från Miljöpartiets sida att Sverige också
måste satsa rejält på forskning och utveckling, för att
se till att vara med på tåget. Vi menar att det är bra
mål som nu slås fast i skrivelsen En hållbar utveck-
ling av landsbygden, där vi är med. Där sägs att fram
till år 2005 ska 20 % av den odlade arealen vara
ekologisk och 10 % av animalieproduktion, mjölkkor,
slaktdjur, nöt och lamm, vara ekologisk. Vi delar
också ekologiska lantbrukares uppfattning att 30 %
av produktionen bör vara ekologisk år 2010.
I dag är det tyvärr så att forskning och utveckling
inte riktigt är i harmoni med de ambitiösa målen. Här
finns det all anledning för Sverige att satsa rejält och
se Danmark som föregångare. Det intressanta - eller
det sorgliga - är att det är svenska professorer som i
dag är med och utvärderar den första fasen av Dan-
marks satsning, medan man kan se att Sverige tyvärr
hamnar på efterkälken. Det har utvecklats i en motion
och följs också upp i reservation 26 i betänkandet.
I det här betänkandet behandlas också det förslag
som går ned till Bryssel nu, det som ska bli det fram-
tida miljöprogrammet bl.a., dvs. landsbygdsutveck-
lingsprogrammet. Miljöpartiet har deltagit i samar-
betet tillsammans med regeringen och Vänsterpartiet.
Jag menar att den produkt som nu går ned till Bryssel
är bra.
För Miljöpartiet har det varit väldigt viktigt att
inte sänka den svenska nationella finansieringen av
stödet till miljöprogrammet utan ligga kvar. Vi hade
gärna sett att det hade funnits en möjlighet att också
kompensera det bortfall som kom från EU. Men ty-
värr har det inte funnits utrymme för det i budgeten.
Den här satsningen innebär att det inte kommer att
bli några neddragningar av medel i realiteten efter-
som det finns så stora anslag inom REKO-stödet som
inte har utnyttjats. I realiteten betyder detta alltså att
miljöstöden och stöden för landsbygdsutvecklings-
programmet inte minskar, snarare tvärtom. Det finns
t.o.m. utrymme för nyanslutning under år 2000, vilket
vi tycker är mycket bra och väsentligt.
Vi tycker att det är mycket bra med den översyn
som ska göras år 2002 bl.a. på grund av vallstödet,
som faktiskt ligger kvar till 2003 med utbetalningar.
Här finns det alltså möjligheter att se över detta. Den
uppräkning med 2 % som görs av EU varje år kom-
mer att innebära att det finns en möjlighet till en ök-
ning i programmen. Det tycker vi också är mycket
bra.
Det finns också anledning att år 2002 se över vad
som har hänt med lantbruket. Vi i jordbruksutskottet
var i Skåne för några veckor sedan och kunde höra att
de förväntar sig en produktion i Sverige där lantbru-
ket väljer att stå på flera ben. Förhoppningsvis får vi
se en utveckling där den stora specialiseringen, bara
rena djurgårdar eller rena spannmålsgårdar, kommer
att brytas upp och vi får en produktion av både
spannmål och mjölk och nötboskap. Detta är en ut-
veckling som jag ser fram emot. Jag tror att den också
kommer att innebära att vi måste se över miljöstöden
ytterligare i framtiden.
Det har också varit väldigt viktigt för Miljöpartiet
att vi utgår från Miljöprogramutredningens förslag.
Jag är lite förvånad över den kritik som framförts från
bl.a. moderat sida mot detta. I det här programmet
väljer man, och man motiverar det mycket tydligt, att
ta bort REKO-stödet som det är utformat i dag och
ersätta det med några väl valda delar ur REKO-
stödet. Man ser till att man tar till vara det som fak-
tiskt är bra för miljön i REKO-stödet.
REKO-stödet har ju varit ett av de stöd som har
utnyttjats minst. Av det som kommer att ligga kvar
några år kommer 93 miljoner att utnyttjas. Det är det
som är sökt nu. Ramen var hela 400 miljoner. Detta
är alltså ett program som inte alls har utnyttjats. Här
har det funnits luft i systemet. Det har varit ett av
skälen till att EU inte ville finansiera så mycket som
vi hade önskat. Man har sett den här luften.
Det är viktigt att det förslag till program som nu
går ned till EU har en klar miljöprofil. Därför tycker
vi att det är mycket bra att vi ändrar REKO och ser
till att skyddszoner, minskat kväveläckage och även
våtmarker finns med och lyfts upp rejält. Det är de
som gör miljövinsten. Det fanns vissa inslag i REKO-
stödet som inte gjorde det.
Vi tycker också att det är bra att åtgärderna för
bete och slåtter finns kvar och förstärks. Vi tycker att
det är bra att det finns möjligheter att utnyttja stöden
även under år 2000 och att ansluta sig då. Det finns
många som ligger i karens i dag. De måste kunna gå
in i stödet år 2000. Vi hade gärna sett att det hade
varit möjligt att även ha stödet öppet för bete och
slåtter t.ex. Det har inte varit möjligt, men dock för
REKO-stödet.
Vi anser att det är mycket viktigt att det inte finns
luft i systemet. De pengar som anslås på respektive
områden ska användas. Det blir naturligtvis gissning-
ar för framtiden. Om vi tittar på det förslag till för-
delning av medel ur olika anslag som nu lämnas ned
till Bryssel, menar vi att det inte finns luft här. Vi
lyfter upp stödet till ekologisk produktion i den takt
som vi kan förvänta oss att anslutningen sker. Det
ligger faktiskt lite snålt.
Vi försöker också se till att anslaget till våtmarker,
skyddszoner, minskat kväveläckage osv. ligger på en
nivå där vi tror att det kommer att utnyttjas. Det är
naturligtvis svårt att exakt pricka rätt. Men den abso-
luta ambitionen från de tre partierna har varit att det
inte ska finnas någon luft i systemet. Det var ju det
som visade sig vara fel under den förra svängen då
vallstödet och framför allt REKO-stödet blåstes upp
till nivåer som det var orealistiskt att man skulle nå
upp till snabbt. Under 1998 var det drygt 800 miljo-
ner som inte utnyttjades. Så vill vi inte ha det nu.
Genom att vi har gjort så här känns det inte som
om vi har dragit ned miljöambitionerna ett dugg. Vi
har verkligen sett till att använda pengarna på ett
förnuftigt sätt. Stödet till miljövänlig vallodling ligger
naturligtvis kvar ända till 2003 eftersom det är ett
stöd som har kommit ganska sent. Just för vallodling-
en kommer dessutom stödet för ensilage till. Det
finns anledning att se över hur det kommer att ut-
nyttjas och hur det kommer att slå i framtiden.
När det gäller stödet till ekologisk odling har det
funnits vissa krav som har varit väldigt viktiga för
oss. Det har varit viktigt att få ett mål inte bara för
odlingen utan också för djurhållningen. När det gäller
stödet till ekologisk odling är vi glada att kunna kon-
statera att det nu finns möjlighet att få stöd för alla
grödor. Vi är glada att växthus räknas som åker, som
sker i Holland. Man får stöd för det man har i ett
växthus. Det var naturligtvis väldigt märkligt att man
inte fick något stöd om det var väggar runt åkern,
men om det inte var väggar var det okej.
Vi tycker att det är bra att det i Miljöprogramut-
redningens förslag finns möjligheter till ett utökat
djurstöd för mjölkkor, am- och dikor, suggor, tackor
och getter. Vi kan också ge stöd för rekrytering och
ungdjur av nötboskap. Det behövs inom stödet till
ekologiskt lantbruk. Det kommer framför allt att
gynna den produktion vi vill ha och ge ökade möjlig-
heter att få den här typen av produkter.
Vi hade gärna sett ett stöd till den ekologiska pro-
duktionen av slaktsvin. Här finns det en stor brist. I
dag exporteras det många ekogrisar till England. Här
finns det en exportpotential, men det kommer inte
fram produkter. När det gäller slaktsvin är det förenat
med kostnader att ställa om från konventionell till
ekologisk produktion.
Det finns mycket i det program som lämnas till
Bryssel som vi är mycket nöjda med. Vi anser att den
översyn som ska ske år 2002 också ska hålla öppet
för hur vi ska kunna öka stöden. För oss är tanken på
modulering ett sätt, men det är absolut inte ett första-
handsalternativ. Vi anser att det också ska finnas
möjligheter att se över om det finns en möjlighet att
öka den nationella finansieringen. I det här program-
met har vi gjort en omfördelning mellan EU:s stöd
och det nationella stödet för att kunna utnyttja peng-
arna så effektivt som möjligt.
Jag kan inte låta bli att kommentera en sak som
gäller de norska bönderna. Det är möjligt att man är
glada i Norge för att man slipper den krångliga EU-
byråkratin inom jordbruket. Den gör ingen människa
lycklig. I landsbygdsprogrammet har vi i alla fall
lyckats att skära bort så mycket som möjligt av admi-
nistrationen. Det är jag glad för.