Fru talman! I mitt anförande yrkade jag bifall till
reservation 9 och 33. Reservation 33 ska bytas ut mot
reservation 23. Visserligen gör jag Eskil Erlandsson
ledsen, men så ska det vara.
Folkpartiets uppfattning är att man kan minska på
byråkratin. För mig i opposition är det omöjligt att
utan grundliga utredningar ange det exakta beloppet.
Men vi har angett en nivå för vad vi tycker att man
ska åstadkomma.
Det var mycket i ministerns anförande som jag
gillade. Det är viktigt att vi debatterar inriktningen
och långsiktigheten, något som vi debatterar på tok
för lite i den här kammaren. Här handlar det mera om
de nära och små frågorna som i och för sig är bety-
delsefulla, men de löser inte de långsiktiga proble-
men.
När det gäller konkurrenskraften är det inte ge-
nom sänkta miljöskatter som vi ska åstadkomma den,
utan svenskt jordbruks konkurrenskraft består av
kompetens, kvalitet och miljöanpassning.
Jag vill ställa en fråga, fru talman, till miljömi-
nistern. Ett stort problem är kompetensfrågorna på
lång sikt och möjligheten att nyrekrytera till jordbru-
ket. Vilka åtgärder anser ministern krävs från politiskt
håll - jag ser inte särskilt mycket av dem - för att öka
kompetensen och för att åter locka unga människor
till detta yrke? Nu flyr unga människor från detta
yrke, vilket är ett av de största problem som vi står
inför när det gäller svenskt jordbruk.