Fru talman! I miljö- och jordbruksutskottets be-
tänkande 1999/2000:2 behandlas regeringens budget-
förslag för år 2000 men också skrivelsen
1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden,
m.m.
I denna skrivelse presenteras regeringens syn på
inriktningen av ett svenskt landsbygdsprogram för
perioden 2000-2006. Landsbygdsprogrammet är
knutet till EG-förordningen 1257/99. Det finns fak-
tiskt en hel del att säga om detta.
Den 18 november 1999 beslutade riksdagens ma-
joritet bestående av socialdemokrater, vänsterpartister
och miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
göra en beräkning av statens inkomster avseende år
2000. Samtidigt beslutades om preliminära utgiftstak
för åren 2001 och 2002.
Vi moderater har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska poli-
tiken och budgetpolitiken och redovisar vår syn i ett
särskilt yttrande avseende utgiftsområde 23.
Inom utgiftsområde 23 i statsbudgeten låter rege-
ringen det svenska jordbruket betala för att regering-
en ska kunna klara utgiftstaket i statsbudgeten. Ge-
nom en senareläggning av utbetalningarna av arealer-
sättningar och djurbidrag till efter årsskiftet klaras
utgiftstaket. Det är alldeles uppenbart att likviditets-
förlusterna för jordbruket kan bli betydande. Det är
olyckligt att regeringen på detta sätt låter jord-
bruksnäringen lida för problem som hänger samman
med regeringens bristande förmåga att hantera utgift-
staket. Det kan faktiskt leda till stora problem för
många näringsidkare.
Vi moderater anser att stora delar av den svenska
tillämpningen av den gemensamma jordbrukspoliti-
ken inom EU har gjorts alldeles för krångliga och
byråkratiska. Vi har därför krävt förenklingar av t.ex.
miljöstödsprogrammet. Därmed ska kostnaderna för
Jordbruksverkets administration kunna sänkas. Också
detta har vi tagit upp i vårt budgetförslag.
Vidare har vi tagit upp frågan om Livsmedelseko-
nomiska institutet. Vi menar att risken är stor att det
blir mycket dubbelarbete vid detta nya institut, något
som vi redan från början har hävdat. Vi menar att vi
också kan spara där. Många av uppgifterna där skulle
mycket väl, och så är det redan i dag, kunna göras
också på Jordbruksverket liksom på Lantbruksuniver-
sitetet. Även på det området har vi en avvikande
mening.
Vi moderater har i en rad reservationer i betän-
kandet helt kort presenterat våra alternativ på olika
områden. För tids vinnande ska jag inledningsvis yrka
bifall enbart till reservation nr 1 men självklart står vi
moderater bakom samtliga reservationer som har
moderata undertecknare. Låt mig återkomma till en
del av de här reservationerna.
I ett särskilt yttrande tar vi upp frågan om inrikt-
ningen av den svenska jordbrukspolitiken. Vi anser
att grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken
inom EU är att de olika medlemsländernas jordbruka-
re ska kunna konkurrera på likvärdiga villkor. Detta
har vi hävdat ända sedan Sverige gick med i EU.
Detta var ett av många andra starka skäl som bl.a. vi
hade för att komma med i EU. Rimligen fanns det då
en större chans att hävda att man måste jämställa på
kostnadssidan och öka konkurrenskraften på ett rim-
ligt sätt.
Vi menar att det är ohållbart att ha så omfattande
skillnader vad gäller beskattningen av jordbruket. Det
gäller framför allt produktionsskatterna. Vi har häv-
dat detta gång på gång. Jag vet att regeringsföreträda-
re inte är så pigga på att tala om detta men jag har
lovat både jordbruksministern och andra företrädare
för regeringen att så länge man inte gör tillräckligt
mycket åt de här problemen kommer vi att hävda att
den här betungande skatte- och konkurrenssnedvrid-
ningen ska elimineras.
Vi har, vilket behandlas i ett annat utskott, före-
slagit kraftiga skattesänkningar i det här samman-
hanget. Det gäller dieselskatten. Vi menar att den ska
sänkas till 53 öre per liter. Det gäller även efter den
höjning som regeringen har föreslagit från årsskiftet.
Det är mycket märkligt, menar vi, att regeringen
föreslår skärpta skatter när man vet vilka negativa
effekter som redan har visat sig när det gäller den här
snedbelastningen. Det är förvånande att regeringen
inte lyssnar. Uppenbarligen vill man inte konkur-
renslikställa svenskt jordbruk med omvärldens. Jag
hoppas att socialdemokraterna, inte minst jordbruks-
ministern här om en stund i sitt anförande, säger vad
ni tänker göra framöver för att klara de här proble-
men.
Vi har också tagit upp frågan om gödselskatten.
Det är glädjande att man nu börjar kunna diskutera de
här problemen. Det är första gången, såvitt jag vet,
som man på allvar ser just den skatten som ett pro-
blem. Vi har länge hävdat detta och menar att det inte
finns någon koppling mellan den här skatten och de
miljöproblem som en del tidigare har hävdat. Det går
inte att belägga detta. Därför menar vi att den skatten,
också för att skapa en konkurrens på rimligt lika
villkor, ska bort - dock vill vi att en del av den skat-
ten ska vara kvar som återgår till forskningsändamål
på miljöområdet och som då direkt kan anses vara till
gagn för jordbruket och livsmedelsproduktionen.
I ett annat särskilt yttrande tar vi upp frågan om
vallodlingen. I utskottet har vi försökt att komma
fram till en gemensam syn. Det gick så långt att vi
inte reserverade oss mot regeringsförslaget. Skriv-
ningen var sådan att vi räknade med att det skulle gå
att skapa öppningar för att lösa problemen och bibe-
hålla det generella vallstödet.
Men nu efter hearingen med representanter för
departementet är man onekligen lite undrande. Vi vill
fråga jordbruksministern och Inge Carlsson: Hur är
det egentligen? Blir det en generell vallersättning
framöver? Hur tänker ni lägga upp det hela? Det finns
anledning att begära ett svar från er efter den diskus-
sion som vi har haft i utskottet.
När det gäller reservationerna yrkar jag alltså bi-
fall till reservation nr 1. Där tar vi moderater upp
frågor kring Jordbruksverkets organisation. Vi menar
att här kan man göra en översyn och därmed minska
kostnaderna. Vi vill ge regeringen detta till känna. Vi
vill alltså ha en översyn av Jordbruksverkets organi-
sation, också i syfte att skilja myndighetsutövning
från affärsverksamhet. Man blandar ihop en del men
det är nog inte så det ska gå till.
I reservation nr 3 tar vi och kristdemokraterna upp
frågan om den försenade utbetalningen av arealstöd,
något som jag redan berört. Det är väldigt angeläget
att så snabbt som möjligt få ut de pengarna. Vi säger i
reservationen att det ska ske den första arbetsdagen
efter årsskiftet. Det skulle vara intressant att höra när
man avser att göra detta och om man vet när de peng-
arna kan betalas ut.
Kartavgiften är också en het potatis. Vi har länge
hävdat att avgiften är felaktig. Enligt vår mening är
kartavgiften för de digitala kartor som används för att
identifiera jordbruksmark att betrakta som en ansök-
ningsavgift. Den får därför enligt EG-rätten inte tas ut
av medlemsländerna. Vi anser det vara angeläget att
lantbrukarna inom EU kan konkurrera på lika villkor.
Därför menar vi att jordbruket i Sverige inte ska be-
lastas med kostnader för att hålla register som är
föranledda av EU-krav. Sådana avgifter ska betalas
av staten, inte av lantbruksföretagen. Kartavgiften bör
mot den bakgrunden avskaffas.
Vidare är vi angelägna om att resurser för export-
främjande åtgärder ska utgå och att man inte ska
missa den chansen. De resurserna är ju betydligt
större när det gäller Finland och Danmark. Vi vet
vilken betydelse det har för svenskt jordbruk och
svensk livsmedelsindustri, och inte minst för alla dem
som är sysselsatta där, att vi kan öka exporten.
Vi har ingen tradition att exportera som vissa and-
ra länder, och det krävs därför ytterligare ansträng-
ningar för att stimulera den här verksamheten.
Vi har också en reservation som gäller skogsfrå-
gor, där vi tar upp det viktiga i att det finns ett statligt
ansvar för att inom EU och i andra sammanhang
främja den svenska skogsbruksmodellen. Vi vet ju att
det svenska skogsbruket är baserat på dokumenterad
uthållighet och likställda mål för produktion och
miljö. Det är viktigt att de svenska intressena i för-
handlingar om internationella överenskommelser som
berör skogsbruk eller handel med skogs- och
skogsindustriprodukter kan företrädas på ett kraftfullt
sätt. Därför bör resurser avsättas för internationell
bevakning inom skogsnäringen. Vi menar att rege-
ringen även bör verka aktivt för att klimatkonventio-
nen inte får en sådan utformning att den missgynnar
det svenska skogsbruket.
I reservation nr 16 tar vi upp konkurrensvillkoren.
Jag har redan berört hur viktigt detta är, och jag vill
fråga: När kommer regeringen att inse hur allvarlig
den utveckling som vi har i Sverige är jämfört med
andra EU-länder när det gäller konkurrenssnedvrid-
ningen? När kommer ytterligare förslag på denna
punkt?
I reservation 24 tar vi upp ett innovativt förslag,
men utskottet har inte insett betydelsen av det. Jag
ska inte fördjupa mig så mycket i det, eftersom Ewa
Thalén Finné troligen kommer att beröra det senare,
men vi menar att reglerna för arealersättning inom
EU bör kompletteras. Enligt reglerna kan mark endast
räknas som uttagen om den är minst 20 meter bred.
Detta borde ändras för att möjliggöra s.k. beträdor.
Det skulle innebära en innovation som kan vara i
allmänhetens intresse, och det är djupt positivt när det
gäller miljösidan. Därför vill vi diskutera detta vidare.
Vad gäller landsbygdsprogrammets regelverk an-
ser vi att det är mycket viktigt att det blir en förenk-
ling, att programmen blir skrivna så att de garanterar
att avsatta medel utnyttjas fullt ut och att det byråkra-
tiska krångel som finns både för myndigheter och
företag minskar. Strävan måste vara att minska anta-
let områden och ersättningsformer för att skapa en
större flexibilitet när det gäller möjligheterna att ut-
nyttja de anslagna medlen.
Jag går nu över till landsbygdsprogrammens in-
riktning. Sverige fick när det gäller det nya lands-
bygdsprogrammet en mycket dålig tilldelning av EG-
resurser. Ordföranden i utskottet har redan berört
detta. Vi delar uppfattningen att detta har varit illa
skött, men vi menar att vi dock konstruktivt måste
verka gemensamt för att hitta lösningar som innebär
att eventuella skador minimeras. Basen i det svenska
jordbruket menar vi är den konventionella produktio-
nen i produktions- såväl som miljöperspektiv. Därför
menar vi att vi på olika sätt nu under resans gång
måste arbeta och verka för att förstärka medelsansla-
gen till denna verksamhet. Det är väldigt viktigt.
Jag tror inte att man bara kan räkna med att andra
EU-länder ska missa delar av sina pengar så att de
står till Sveriges förfogande. Det är ju Sverige som
har missat pengar tidigare, och andra länder kommer
säkert att dra lärdom av det som Sverige har gjort och
misslyckats med. Jag vill poängtera att under den
gångna perioden i EU har vi hela tiden från moderat
sida hävdat hur viktigt det är att ta ut hela det belopp
som är möjligt.
Vi är väldigt kritiska till regeringens förslag om
att ta bort REKO-stödet. Vi menar att det konventio-
nella jordbruket är basen för det svenska lantbruket
och kommer att så vara även i framtiden. Att ta bort
de stimulanser som genom REKO-stödet har gått ut
till det konventionella jordbruket är en miljöförlust.
Vi vet att huvuddelen av jordbruket är konventionellt.
Vi menar att det är en stor tabbe av regeringen att ta
bort stimulansåtgärder för att denna stora del av jord-
bruket ska bli mer miljövänligt i sitt agerande.
Jag vill gärna ha en kommentar till detta. Hur tän-
ker regeringen lösa de här problemen? Hur tänker
regeringen kompensera för de miljöförluster man kan
göra genom att haverera detta lyckade program?
Ordföranden sade nyss att det finns en mycket stor
anslutning i Skåne, och det är jag också medveten
om. Därför menar vi som sagt att det är en rejäl tabbe
av regeringen att ta bort detta.
Vi har också sett det som mycket angeläget att
miljöersättning för avbrottsgrödor kan införas. Enligt
vår mening borde miljöersättning för avbrottsgrödor
kunna införas inom ramen för landsbygdsförordning-
en. Att med hjälp av miljöstöd uppmuntra till beva-
rande av en varierad växtföljd är ett bra exempel på
stöd till en nyttighet som minskar jordbrukets miljö-
belastning. En sådan miljöersättning skulle också ha
en enormt stor betydelse för att klara den svenska
oljeväxtodlingens framtid.
Vi har ju redan hört att man har missat möjlighe-
terna att nu rädda eller stärka oljeväxtodlingens chan-
ser att hävda sig i svensk odling. Vi anser att detta är
djupt olyckligt, och vi har i en gemensam reservation
med Kristdemokraterna och Centerpartiet tagit upp
denna viktiga fråga.
Som vi ser det är det alltså oerhört viktigt att man
får en realistisk inriktning när det gäller landsbygds-
programmet så att man inte missar ytterligare medel
från EU.
Vi har också konstaterat att man från regeringens
sida har prioriterat stödet till ekologisk odling. Vi har
uppfattningen att ekologisk odling är en del av mång-
falden, som vi ska bejaka. Men vi kan inte dela upp-
fattningen att man från början ska anslå medel av så
stor omfattning att man på det sättet kanske skapar en
situation där så många ger sig in i ekologisk odling att
man förstör grunden för en fortsatt stabil utveckling
av denna del. Vi menar att det är marknadens efter-
frågan som borde styra utvecklingen av den ekologis-
ka odlingen. Det är därför vi är så kritiska mot att
man tar pengar exempelvis från REKO-stödet, som
uppenbarligen har en positiv miljöeffekt, och lägger
dem på en ekoodling som inte nödvändigtvis får
samma omfattning. Risken är stor att vi missar nya
pengar från EU på grund av detta.
Det skulle vara intressant att få en sakligt under-
byggd diskussion på detta område. Det är väldigt
intressant att diskutera detta - det är inte alltid så att
ekoodling i sig kan bevisas vara miljövänlig. Det
finns en begynnande debatt om det. Även om vi inte
hinner med den i dag, kanske vi kan göra det längre
fram.
Jag yrkar som sagt bifall till vår reservation nr 1. I
övrigt står vi givetvis bakom de andra reservationer
som är undertecknade med moderata namn.