Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m.

HARALD NORDLUND (fp), 1999-12-09 (riksmöte 1999/2000).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I än högre grad än vad som gäller

inom miljöpolitiken präglas jordbruksdebatten av

kortsiktighet och miljöokänslighet. När jag talar med

bönder - och det sker relativt ofta - slås jag av att hos

dem finns en klarsyn om vad som krävs på lång sikt.

Sveriges bönder blir allt mindre imponerade av de

populistiska inslagen i debatten.

Många bönder inser att det är önskvärt att kostna-

derna för bidrag till jordbruket minskar. Men mest

talar ändå bönderna om svårigheten att få lönsamhet i

jordbruket. Förändringar av el- och oljeeldningsskat-

terna är angelägna, och det är bra att de kommer.

Miljöskatten på diesel och konstgödsel är en tung

börda. Folkpartiets uppfattning är dock att sänkningar

av de skatterna inte kan komma i fråga av hänsyn till

miljön. Men vi måste arbeta ännu hårdare än vi gör

för närvarande för att andra länder ska belägga die-

seloljan och konstgödseln med skatter på samma nivå

som i Sverige.

De som i dag talar för att sänka den typen av

skatter menar jag är okänsliga för miljöproblemen.

Vilka övriga miljöproblem, vilka effekter, och vilka

kostnader är kopplade till jordbruket? Därom har vi i

dag inte tillräckligt med kunskap. Det bör vi ta reda

på. I det arbetet bör vi ha som utgångspunkt EU:s

miljömål.

EU:s viktigaste uppgift inom den närmaste tiden

är att östutvidgningen fortsätter. Men ska den kunna

bli möjlig måste den gemensamma jordbrukspolitiken

reformeras. Genom detta kan EU ge tydliga signaler

till de kommande medlemsländerna. Man kan undvi-

ka obalans och snedvridande effekter av konkurren-

sen på deras marknader.

Många länder i Öst- och Centraleuropa är viktiga

jordbruksproducenter med ett jordbruk som är eller

kan bli konkurrenskraftigt. Den gemensamma jord-

brukspolitiken - CAP, som vi förkortar den - har inte

tagit tillräcklig hänsyn till miljön. En felaktig an-

vändning av växtnäring och bekämpningsmedel har

skapat problem. Formella miljömål för jordbruket

saknas. Men däremot omfattas jordbruket av EU:s

allmänna miljömål.

Det är olyckligt, menar vi från Folkpartiets sida,

att några separata miljömål inte har arbetats fram från

kommissionen. CAP:s åtgärder för att minimera jord-

brukets miljöbelastning är inte tillräckliga, och därför

bör Sverige i EU verka för att separata miljömål för

jordbruket skapas.

En annan fråga som vi från svensk sida bör arbeta

mer intensivt med inom EU är alkoholens konsekven-

ser. EU fortsätter att blunda för folkhälsan trots att

folkhälsoaspekten numera ska genomsyra utform-

ningen och genomförandet av all gemenskapspolitik.

EU måste börja betrakta alkoholen som en hälsofråga

och inte som ett jordbruksproblem.

Vidare är kompetensutvecklingen en nödvändig

åtgärd för jordbruket, inte bara för att klara omställ-

ningen av jordbruket utan också för att klara den

framtida konkurrensen, den konkurrens som blir allt

hårdare i takt med jordbrukets avreglering. Vi tycker

inte att det framgår tillräckligt tydligt i regeringens

skrivning hur den nödvändiga kompetensutveckling-

en ska kunna åstadkommas.

Vi behöver bl.a. - och den frågan har vi tagit upp i

budgetsammanhang - förbättra företagarutbildningen

och få en översyn av företagarutbildningen på gym-

nasienivå samt en ökad satsning på entreprenörsut-

bildning inom högskolor och universitet. Det här

berör också det stora problemet med nyrekryteringen

till jordbruket - ett problem som kommer att visa sig

bli allt större, och kanske större än vi anar.

Den här inriktningen, i korta drag, måste svensk

jordbrukspolitik ha. Det måste ha den för att de

svenska bönderna ska klara konkurrensen med om-

världen, och det måste den ha för miljöns skull.

Jag vill också ta upp en fråga som berör veterinär-

utbildningen. Det gäller de merkostnader som man

vid Lantbruksuniversitetet har för den kliniska utbild-

ningen. Enligt vår uppfattning är det rimligt att sam-

ma synsätt ska gälla som beträffande läkarutbildning-

en.

Sammanfattningsvis, fru talman, skulle vi från

Folkpartiets sida gärna ha sett att distriktsveterinäror-

ganisationen kunde tillföras ytterligare medel. Ansla-

get till djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgär-

der anser vi behöver förstärkas. Vi tycker också att

kostnaderna ska kunna finansieras inom detta utgifts-

område. Vi anser att man kan reducera kostnaderna

för Jordbruksverket.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna

9 och 33.

Debatten

Hämtad sida: 50

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HARALD NORDLUND (fp): Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk m.m. (1999-12-09) — PRESS0