Herr talman! Den generella välfärden åtnjuter ett
brett och starkt stöd hos medborgarna. De vill se en
utveckling och förstärkning av en välfärd som om-
fattar alla invånare, bl.a. genom offentligt finansiera-
de socialförsäkringar. Stödet har däremot pendlat
bland politiker och opinionsbildare. Attackerna mot
den generella välfärden, som sedan 1970-talet och
framåt både blev vanligare och hårdare, har de se-
naste åren försvagats kraftigt och minskat i omfatt-
ning. Systemskiftets förespråkare har blivit färre och
alltmer politiskt isolerade. Pendeln har svängt, och
det gläder mig.
Alltfler debattörer uppmärksammar sambandet
mellan en generell välfärdspolitik och en framåtsyf-
tande tillväxt- och sysselsättningspolitik. Offentligt
finansierade och generella socialförsäkringar fram-
hålls som det bästa sättet att möta och stimulera
framväxten av en modern arbetsmarknad. Alltfler
kommer att vara projekt- eller korttidsanställda, kom-
binerat med studier. Kravet på trygghet kommer att
vara en förutsättning för att människor skall våga
satsa på de möjligheter som framtiden bär på.
Ett av regeringens mål under denna mandatperiod
är att skapa förutsättningar för full sysselsättning. Det
betyder konkret att 80 % av alla människor mellan 16
och 65 år skall vara sysselsatta år 2004.
Detta mål kommer att ställa stora krav på social-
försäkringarna. Långtidssjuka och arbetsskadade
måste snabbare än tidigare återfå arbetsförmågan,
vilket förutsätter en arbetslivsinriktad rehabilitering
av högsta klass. Möjligheterna till sysselsättning för
förtidspensionärer med viss arbetsförmåga måste öka.
Nya samverkanslösningar inom socialförsäkringsom-
rådet skall uppmuntras. Härigenom ökar möjligheter-
na att fånga upp de människor som riskerar att hamna
i en gråzon mellan försäkringskassa, arbetsförmed-
ling, sjukvård och socialtjänst.
Regeringen arbetar vidare på att modernisera so-
cialförsäkringssystemen så att de blir mer funktio-
nella och därmed vinner ökat förtroende hos medbor-
garna.
Vi har lagt ned ett stort arbete på att förbättra, för-
enkla och effektivisera reglerna. Syftet har varit att
renodla och förstärka arbetslinjen i systemen, så att
de bättre uppfyller sina mål. Det gäller bl.a. höjning-
en av ersättningsnivåerna från 75 till 80 % och refor-
meringen av förtidspensionssystemet.
I föreliggande budgetproposition går vi vidare. Vi
föreslår en sysselsättningsgaranti för vissa förtidspen-
sionärer och att småföretagare skall slippa rapporte-
ringsskyldighet för sjuklöneperiod. Moderniseringen
av socialförsäkringarna kommer att fortsätta. I vår
skall vi bl.a. presentera nya regler för sjukpenning-
grundande inkomst, en arbetsskadeproposition och en
rehabiliteringsproposition, och i höst kommer detalj-
reglerna för den nya förtidspensionen. Vi har följakt-
ligen ett spännande och händelserikt år framför oss.
Slopad rapportskyldighet för småföretagare är en
åtgärd i en rad av åtgärder som regeringen vidtagit
som förbättrar villkoren för företagande. Företag med
färre än 50 anställda skall inte framöver behöva rap-
portera de anställdas sjuklöneperiod till försäkrings-
kassan. Och det är ingen liten grupp, utan den mot-
svarar drygt 40 %, 900 000, av de anställda inom
privat sektor. Lättnaden omfattar 180 000 företag.
Dessutom skall kyrkokommunerna befrias från rap-
portskyldighet, och det motsvarar drygt 23 000 an-
ställda. Dagens system med rapportskyldighet skall
ersättas med stickprovsundersökningar från Statistis-
ka centralbyrån.
Som jag inledningsvis nämnde är regeringens mål
att renodla och förstärka arbetslinjen i socialförsäk-
ringarna. Därför föreslår vi att förtidspensionärer med
tre fjärdedels förtidspension skall ges möjlighet till
meningsfull sysselsättning i första hand på den re-
guljära arbetsmarknaden, eventuellt med lönebidrag.
Men om det inte går skall man erbjudas anställning
inom Samhall AB. Om anställning sker med hjälp av
lönebidrag eller hos Samhall AB skall försäkrings-
kassan stå för de här kostnaderna. Vi bedömer att ca
1 500 förtidspensionärer kommer att omfattas av
sysselsättningsgarantin till en kostnad av 55 miljoner
kronor.
Herr talman! Regeringen kommer att under 1999
prioritera rehabiliteringsinsatserna. Försäkringskas-
sorna har fått kritik för sitt sätt att sköta rehabilite-
ringsarbetet. Brister har påtalats både av Riksförsäk-
ringsverket och av Statskontoret.
Orsakerna är säkert många. Självklart har den
pressade arbetssituationen på försäkringskassorna
spelat en stor roll. Men bakom kritiken skymtar vi
också bristande kompetens och prioritering.
Kritiken blottlägger ett allvarligt problem, nämli-
gen att det finns en stor variation mellan försäkrings-
kassorna när det gäller kostnader, kvalitet och hand-
läggningstider.
För att tillförsäkra att socialförsäkringarna tilläm-
pas likformigt och att rehabiliteringsinsatserna är av
hög kvalitet måste de brister som jag har redogjort för
åtgärdas. Ytterst handlar det om att värna förtroendet
för välfärden och trygghetssystemen. Därför har rege-
ringen beslutat om en rad insatser. För det första skall
vi förstärka socialförsäkringsadministrationen med
drygt 280 miljoner kronor för kompetensutveckling
och informationsinsatser om det nya ålderspensions-
systemet under 1998 och 1999, varav en del också är
permanent förstärkning. För det andra tillför vi en
välbehövlig engångsvis förstärkning under nästa år
med 225 miljoner kronor. Försäkringskassornas eko-
nomiska situation kommer att förstärkas under åren
1999 och 2000 enligt Riksförsäkringsverkets lång-
tidsbedömning.
Särskilt glad är jag över den rejäla förstärkning av
den s.k. påsen som försäkringskassorna disponerar
från 814 miljoner till 1 070 miljoner kronor nästa år.
Påsen ger försäkringskassorna möjligheter att köpa
rehabiliteringstjänster och utveckla samverkan med
bl.a. arbetsförmedlingen, kommunerna och landsting-
en.
Med en långtgående decentralisering av resurser,
medel och arbetssätt är det möjligt att hitta unika
lösningar, skräddarsydda för en försäkrad eller en
grupp. Det får bli olika, dvs. att stor hänsyn får och
bör tas till de regionala och lokala förutsättningarna
men utan att tumma på rättssäkerheten för den enskil-
de. Erfarenheterna hittills av samverkan är att den
främst omfattar människor som riskerar att hamna in
den gråzon som jag inledningsvis nämnde och som
kan uppstå mellan försäkringskassan, arbetsförmed-
lingen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården.
Ur påsen skall Riksförsäkringsverket få 8 miljoner
kronor årligen för att stimulera och initiera en ökad
forskning inom socialförsäkringsområdet. Särskilt
viktigt är det att klarlägga vilka effekter förändringar
i systemen får.
Nästa år kommer jag som ansvarig minister att
disponera 5 miljoner kronor till utveckling av rehabi-
literingsarbetet. Pengarna skall användas till att stödja
och uppmuntra goda projekt och idéer inom rehabili-
teringsområdet som inte kan finansieras på annat sätt.
Herr talman! I budgetpropositionen redovisar re-
geringen att antalet sjukfall ökat under året. Det pre-
liminära budgetöverskridandet ligger för närvarande
på drygt 2 miljarder för sjukpenningsförsäkringen år
1998.
Hittills har det rått stor ovisshet om orsakerna till
den ökade sjukfrånvaron. Därför gav regeringen RFV
och försäkringskassorna för ett par veckor sedan i
uppdrag att genomföra en undersökning av 15 000
sjukfall för att klarlägga orsakerna till den ökade
sjukfrånvaron. Regeringskansliet analyserar just nu
resultaten, och en rapport kommer inom kort att pre-
senteras för regeringen. Det vi vet sedan tidigare är
att det finns ett starkt samband över tid mellan syssel-
sättningsökning, konjunkturuppgång och ett ökat
antal sjukfall.
Herr talman! Vi har åter tillväxt i ekonomin. Den
privata sysselsättningen ökar, arbetslösheten sjunker.
Industriproduktionen växer, nyföretagandet är högt
och antalet konkurser har minskat. Räntorna har mer
än halverats. Inflationen är borta. Och därmed skapas
också förutsättningar för att utveckla och förstärka
den generella välfärden.