Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
hemställan i betänkandet och avslag på samtliga re-
servationer.
Riksdagen skall nu behandla ett budgetavsnitt av
stor betydelse för befolkningen i Sverige, för folk-
hemmets standard, uppbyggnad och trygghet för
gemene man och kvinna. Betänkandet handlar också
om solidaritet och rättvisa som kännetecknande för
den svenska välfärdsmodellen.
Utgiftsområde 10 omfattar två verksamhetsområ-
den; ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
samt socialförsäkringens administration. Välfärdspo-
litiken skall leda till att man utjämnar skillnader mel-
lan olika samhällsgrupper. Detta uppnås genom en
solidariskt finansierad välfärd med generella system.
Genom att den ekonomiska tryggheten för alla ökar,
minskar också de ekonomiska följderna av exempel-
vis sjukdom, funktionshinder, arbetsskada och föräld-
raledighet.
Socialförsäkringarna skall vara trygga, rättvisa
och effektiva. Det skall vara generella offentliga
försäkringar som ger standardtrygghet genom att
ersätta inkomstbortfall. Brett förankrade system som
är statsfinansiellt hållbara skapar tilltro till försäk-
ringarna.
Systemen skall stimulera arbete, utbildning och
rehabilitering. Det förutsätter att sjuka, funktions-
hindrade och arbetsskadade möts av respekt och ges
möjligheter. Samhället och arbetsgivarna har en skyl-
dighet att tillhandahålla åtgärder som stärker den
enskildes förutsättningar att kunna återvända till ar-
betsmarknaden.
Utskottet anser också att försäkringssystem som
ersätter bortfall av inkomst har stora fördelar framför
försäkringar som bygger på en ren grundtrygghets-
princip. Vidare anser utskottet att det skall finnas
möjligheter att kontrollera och begränsa samhällets
kostnader för försäkringen samt att försäkringsskyd-
det bör utformas så att det inte motverkar jämställdhet
mellan könen. Genderperspektivet måste ännu mera
uppmärksammas. Detta måste absolut tydligare än i
dag genomarbetas i samtliga socialsystem och i sam-
hället för övrigt.
En allmän försäkring vid sjukdom och rehabilite-
ring skall enligt utskottets mening innehålla ett bety-
dande mått av utjämning mellan grupper som löper
olika stora risker att drabbas av sjukdom och skada.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till mål
för utgiftsområdet och avstyrker motionsyrkanden om
en samordnad socialförsäkring med medborgarkon-
ton, sparkonton och försörjningstillägg.
Utskottet anser inte att det finns skäl att frångå ti-
digare godtagna principer om en generell försäkring
inom ramen för en offentlig försäkring som uppfyller
kraven på att ge standardtrygghet genom inkomst-
bortfallsprincipen.
Vad gäller krav på utredning av socialförsäkrings-
systemet konstaterar utskottet att riksdagen godkänt
såväl principer för en allmän försäkring vid sjukdom
som riktlinjer för samverkan inom rehabiliteringsom-
rådet och för organisationen av socialförsäkringsad-
ministrationen.
Utskottet kan konstatera att riksdagen även har
godkänt förslag som innebär att försäkringskassan får
träffa överenskommelse med kommun, landsting och
länsarbetsnämnd om att samverka inom rehabilite-
ringsområdet för att uppnå en effektivare användning
av tillgängliga resurser. Detta benämns FRISAM.
Riksdagen har också godkänt riktlinjer för en re-
formering av förtidspensionssystemet samt fattat
beslut om införande av ett nytt ålderspensionssystem.
Med hänsyn till detta anser utskottet att det inte före-
ligger något behov av en generell utredning av social-
försäkringssystemet.
Dock förutsätter utskottet att regeringen i det på-
gående reformarbetet beaktar de krav som en föränd-
rad arbetsmarknad ställer på trygghetssystemen. Det
är inte i längden försvarbart att ett stort antal personer
antingen inte kommer in i socialsystemen eller risker
att trilla ur desamma.
Enligt lagen om lokal försöksverksamhet med fi-
nansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-
och sjukvård och socialtjänst får, om regeringen
medger det, försäkringskassor, landsting och kom-
muner bedriva försöksverksamhet med syfte att pröva
möjligheterna till en effektivare användning av till-
gängliga resurser. Detta benämns SOCSAM. Riksför-
säkringsverket och Socialstyrelsen har i uppdrag att
följa upp och utvärdera pågående verksamheter.
Mellan åren 1993 och 1997 bedrevs en försöks-
verksamhet, FINSAM, vars syfte var att skapa driv-
krafter inom systemen för socialförsäkring respektive
hälso- och sjukvård för ett bättre utnyttjande av de
gemensamma resurserna. Verksamheten bedrevs på
lokal nivå inom fem försöksområden.
I flera motioner begärs tillkännagivanden om en
finansiell samordning med krav att FINSAM-
modellen införs i hela landet.
I riksdagens behandling av förslaget om en sådan
friare samverkan mellan olika huvudmän avstyrkte
utskottet motionsyrkanden om att FINSAM-modellen
skall införas i hela landet.
Utskottet framhöll dock att det är angeläget att in-
sikterna om förbättrad metodutveckling och effekti-
vare administration från FINSAM-försöken tas till
vara, och får genomslag i det nya samverkansarbetet.
Detta blev också riksdagens beslut.
Som redan nämnts får försäkringskassan sedan
den 1 januari 1998 träffa överenskommelse med
kommun, landsting och länsarbetsnämnd om att sam-
verka i syfte att uppnå en effektivare användning av
tillgängliga resurser - FRISAM.
Med det anförda vidhåller utskottet att FINSAM-
modellen inte bör införas i hela landet.
Fru talman! Enligt vad som anförs i propositionen
började antalet längre sjukfall öka under hösten 1997.
Även under det första halvåret 1998 syns en ökning
av antalet sjukfall jämfört med motsvarande period år
1997.
Ökningen är tydligast för sjukfall mellan 30 och
730 dagar. Men även för sjukfall som varar mellan 15
och 29 dagar syns en kraftig ökning. För kvinnor är
ökningen av antalet sjukfall större än för män i samt-
liga intervall.
Den kraftiga ökningen av de långa sjukfallen ris-
kerar att på sikt leda till en ökning av antalet förtids-
pensionärer och därmed till ökade utgifter. Anslaget
för budgetåret 1998 bedöms komma att överskridas,
dock inom ramen för anslagskrediten.
Enligt propositionen avser regeringen att ingående
analysera vilka orsaker som ligger bakom kostnads-
ökningen för sjukpenningförsäkringen.
Utskottet förutsätter att regeringen noga följer ut-
vecklingen inom området och om antalet förtidspen-
sioner påtagligt ökar återkommer till riksdagen med
förslag om nödvändiga åtgärder.
Vidare anges att försäkringskassornas samordning
av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen inte funge-
rar tillfredsställande. Trots många goda samver-
kansprojekt kommer rehabiliteringsinsatserna ofta för
sent samtidigt som arbetsgivarna inte alltid fullgör
sina skyldigheter vad gäller rehabiliteringsutredning-
ar.
Enligt propositionen avser regeringen att med ut-
gångspunkt i de utredningsförslag som finns på om-
rådet ta ett samlat grepp på hela rehabiliteringsområ-
det och därefter återkomma.
En annan fråga som behandlats är om sjukfall och
skador till följd av trafiken skall överföras till trafik-
försäkringen och kostnaderna därmed inte längre
belasta den allmänna försäkringen.
Utskottet anser i likhet med tidigare att ett system
där vissa skadetyper inte längre ryms inom den all-
männa försäkringen knappast är tänkbart, detta med
hänsyn till försäkringskassans ansvar för samordning
och tillsyn av rehabiliteringsverksamheten och den
generella välfärdsprincipen.
I propositionen lägger regeringen fram förslag till
lagstiftning, lag om särskilda insatser för personer
med tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag,
som bör träda i kraft den 1 januari 1999. Regeringen
avser att senare utfärda närmare föreskrifter om er-
sättningsbelopp. Ca 1 500 förtidspensionärer bedöms
komma att omfattas av denna stödform.
Utskottet välkomnar den föreslagna lösningen för
personer som har tre fjärdedels förtidspension eller
sjukbidrag och som står till arbetsmarknadens förfo-
gande med sin restarbetsförmåga. Utskottet tillstyrker
såväl lagförslaget som förslaget till medelsanvisning.
Under de första 14 dagarna av ett sjukfall har ar-
betstagare rätt till sjuklön enligt sjuklönelagen från
arbetsgivaren. Om sjukfallet fortsätter därefter betalar
försäkringskassan sjukpenning. Detta skall arbetsgi-
varen anmäla till Försäkringskassan.
Regeringen anser att nuvarande system skall bi-
behållas för de större företagen och organisationerna
men föreslår att arbetsgivare med färre än 50 anställ-
da inte längre skall vara skyldiga att lämna uppgift till
Riksförsäkringsverket.
Avslutningsvis kan jag konstatera att socialförsäk-
ringsadministrationen även i denna budgetproposition
fått en acceptabel lösning med extra resurser. Detta är
välkommet för verksamheten.
Jag vill före en förhoppningsvis konstruktiv re-
plikdebatt som för socialförsäkringssystemen framåt
för alla i den generella välfärdens guldkantade sig-
num ställa en fråga till de partier som finns represen-
terade och som har kraftiga minus, nämligen Krist-
demokraterna med 8 miljarder kronor, Moderaterna
med 11 miljarder kronor, Folkpartiet med 1 miljard
kronor. Ni talar så väl och gott om generella välfärd-
sprinciper, vilket jag representerar er för, även om ni
kanske inte gör det fullt ut som vi gör, men varifrån
skall allt detta tas, och hur ser ni på den enskilda
människan, personen, just i ett sådant sammanhang?