Herr talman! Trafikutskottets betänkande nr
1 handlar inte om ramen. Det handlar om hur drygt
25 miljarder kronor bör fördelas inom utgiftsområdet
kommunikationer. 25 miljarder kronor är oerhört
mycket pengar. Men det är inte hela bilden. Med
tanke på att verksamheterna inom vårt område i
många fall är avgifts- och intäktsfinansierade, utgör
den totala omslutningen mycket mer än vad själva
utgiftsramen avspeglar. Bara SJ:s omsättning blir på
ungefär samma nivå. Även för sysselsättning är vårt
utgiftsområde omfattande. Det handlar om drygt
120 000 anställda i myndigheter, verk och bolag.
Förutom penningramen behandlar vi i det här be-
tänkandet en rad andra viktiga frågor som sjöfartspo-
litiken, sjöfartsavgifterna, som har nämnts, samt frå-
gor om mål och verksamhetsinriktning inom en rad
myndigheter, affärsverk och statliga bolag.
Det är därför med glädje jag kan konstatera att
vårt betänkande i många frågor utformats i politisk
samsyn. I fråga om flertalet anslag, samt i fråga om ett
stort antal budget- och ekonomifrågor, är vi faktiskt
helt eniga. Trots detta har man lyckats foga 35 reser-
vationer och 11 särskilda yttranden till det här betän-
kandet. Jag skall därför inte nu gå igenom betänkan-
dets samtliga avsnitt, ej heller alla reservationer.
Jag vill i stället försöka att rikta ljuset på några av
de viktigaste frågorna och på de spörsmål där vi har
kommit till olika politiska uppfattningar. Slutligen vill
jag säga några ord om våra erfarenheter av den nya
budgetprocessen.
Herr talman! Låt mig dock inledningsvis säga nå-
got om vad vi har haft för utgångspunkter för medels-
fördelningen. Det är tre saker som jag anser vara
särskilt betydelsefulla för våra ställningstaganden.
För det första finns det i utskottet en stark grund-
syn om att goda miljöanpassade kommunikationer är
en förutsättning för ekonomisk tillväxt och bibehållen
välfärd i landets olika delar. Utvecklingen i Europa,
Sveriges stora utrikeshandel och medlemskapet i EU
ställer också krav på goda kommunikationssystem
som är tillgängliga för alla. Förslagen tar därför fasta
på att söka främja en fortsatt utveckling av ett effek-
tivt kommunikationssystem.
För det andra finns det en tydlig uppfattning om
vikten av att värna ett rikstäckande kommunikations-
system för alla. Det gäller såväl transporter som tele-
kommunikationer och post. Våra ställningstaganden
till såväl anslag som verksamhetsförutsättningar ge-
nomsyras därför av att ge förutsättningar för tillväxt
och sysselsättning i alla delar av landet.
För det tredje vill jag framhålla att riksdagen står
inför viktiga strategiska och långsiktiga beslut på
trafikområdet. Jag tänker då på riksdagens behandling
i vår av regeringens förslag som kom häromveckan
om en ny infrastrukturinriktning för de framtida
transporterna.
Jag tänker också på den förestående omprövning-
en av trafikpolitiken som skall resultera i ett nytt
trafikpolitiskt beslut våren 1998. Bakgrunden till det
intensiva översynsarbete som just nu pågår är ett
beslut här i kammaren. Riksdagen har nämligen efter-
lyst att utgångspunkten för investeringsplaneringen
skall vara en helhetssyn på trafiksystemen och begärt
att en parlamentarisk kommission skall se över trafik-
politiken, och så sker nu.
Utskottet anser att det beslutsunderlag som riks-
dagen har beställt är av avgörande betydelse för en
fortsatt utveckling av trafiken så att vi får ett miljöan-
passat och trafiksäkert transportsystem som bidrar till
tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi har därför i
flera frågor valt att avvakta det pågående trafikpoli-
tiska översynsarbetet.
Herr talman! Jag går därefter över till några av de
viktigaste frågorna där vi kommit till delvis skilda
uppfattningar. Låt mig börja med det område som
90 % av pengarna - 22,4 miljarder kronor - går till,
nämligen trafikens infrastruktur.
Utskottet föreslår att riksdagen för nästa budgetår
anvisar 6 miljarder kronor till drift och underhåll av
statliga vägar, 4,3 miljarder kronor till byggande av
vägar och 1,2 miljarder kronor till byggande av
länstrafikanläggningar.
Detta innebär bl.a. en minskning av investeringar-
na jämfört med vad som tidigare planerats och att
medel i möjligaste mån omfördelas från investeringar
till drift och underhåll. Vidare föreslås en kraftig
ökning av bidraget till drift och underhåll av enskilda
vägar. Detta var ju föremål för diskussion för en liten
stund sedan.
Vi föreslår också att riksdagen för nästa budgetår
anvisar 5,7 miljarder kronor till nyinvesteringar i
stomjärnvägar och 3 miljarder kronor till drift och
vidmakthållande av statliga järnvägar. De långsiktiga
investeringsplaner som tidigare har fastställts kommer
att fullföljas, och insatserna för drift och vidmakthål-
lande av de statliga järnvägarna skall hållas på en
oförändrad nivå.
Vi har inte varit helt eniga i satsningen på trafi-
kens infrastruktur. Jag för min del anser att det är
angeläget att trafikens infrastruktur underhålls så att
vi slipper kapitalförstöring. Utvecklingen mot ett
miljöanpassat transportsystem måste också fortsätta.
Jag förstår därför inte de nedskärningar som Modera-
terna och Folkpartiet förordar vad gäller underhåll
och investeringar.
Nedskärningar utöver regeringens förslag betyder
att pågående projekt inte kan fullföljas inom rimlig
tid, vilket leder till misshushållning med samhällets
resurser. Vinsterna av samhällsbyggande uppkommer
ju i huvudsak först då de olika väg- och järnvägs-
sträckorna är färdigbyggda. Ytterligare neddragningar
av underhållet leder till att befintliga anläggningar
förfaller.
Visst kan man som Vänsterpartiet och Miljöpartiet
så här i juletider önska sig ytterligare investeringar.
Att skriva önskelistor som inte kan förenas med ett
ekonomiskt ansvar lönar sig dock föga.
Den andra stora frågan i detta betänkande handlar
om sjöfarten för nästa budgetår och även på längre
sikt. Det handlar också om ett nytt system för sjö-
fartsavgifter. Men jag tänker inte uppehålla mig vid
sjöfarten. Jag får be Tom Heyman, Karin Starrin och
andra som har varit med i diskussionen att avvakta
Håkan Strömberg som senare kommer att framföra
våra synpunkter på detta med sjöfarten.
När det gäller flygtrafiken föreslår utskottet att
riksdagen för nästa budgetår anvisar 15,2 miljoner
kronor i driftbidrag till kommunala flygplatser i
skogslänen och att Luftfartsverket skall medges att för
åren 1997 och 1998 utbetala 10 miljoner kronor per
år i resultatutjämningsbidrag till de kommunala flyg-
platserna i Borlänge, Kramfors, Kristianstad, Trollhät-
tan och Växjö.
Beträffande flygtrafiken och ett moratorium av
byggandet är det litet synd om moratoriet skall kom-
ma efter det att banan är asfalterad och tillfartsvägar-
na är byggda. En hel massa asfalt mitt ute i skogen är
kanske inte så lyckat. De projekt som har exemplifie-
rats med Sundsvall och Karlstad är så pass långt
gångna att ett moratorium vore helt fel.
Sedan vill jag till Karl-Erik Persson säga att det är
troligt att han har fått information från EU-nämnden i
fredags angående Schengenavtalet. Men Karl-Erik
Persson har tydligen inte fått en fullvärdig informa-
tion. Visserligen sade justitieministern att avtalet
skrivs under den 19 december - så långt var det rätt -
men hon sade också att en proposition kommer att
föreläggas riksdagen under våren, och då görs det
slutliga ställningstagandet till ett medlemskap.
I budgetpropositionen sägs det inte att det på en
höft skall anslås några hundra miljoner, utan vi säger
att man skall påbörja förberedelsearbetet. Man måste
inom Luftfartsverket se över vad man måste göra,
framför allt vid de tre stora flygplatserna, för att klara
ett Schengensamarbete. Till detaljerna och finansie-
ringarna kring detta får vi återkomma när det är be-
stämt hur det skall bli med Schengensamarbetet.
För Post- och telekommunikationer föreslår vi
bl.a. att riksdagen anvisar 161 miljoner kronor till
Post- och telestyrelsen, som är central förvaltning-
smyndighet för frågor om post-, tele- och radiokom-
munikation. Vidare förslås att 157 miljoner kronor
anvisas för att trygga funktionshindrade personers
behov av effektiva telekommunikationer och postser-
vice. Till Posten bör 200 miljoner kronor utbetalas
som ersättning för den rikstäckande betalnings- och
kassaservice som Posten förbundit sig att tillhandahål-
la enligt det avtal som har upprättats med staten.
Moderaterna vill spara pengar främst i syfte att
kunna sänka skatter. De vill stryka ersättningsanslaget
på 200 miljoner kronor tills vidare ur statsbudgeten.
Jag vill därför påminna om att riksdagen nyligen har
begärt att regeringen snarast skall överväga hur målet
en rikstäckande postservice till rimliga priser skall
kunna uppfyllas. Jag anser att det skulle vara mycket
olämpligt att inte avvakta det som vi själva har begärt
innan vi går till handling och drar in pengarna. Detta
skulle faktiskt kunna omöjliggöra för Posten att klara
av den rikstäckande betalnings- och kassaservicen.
När det gäller Torsten Gavelin och russinplock-
ningen vill jag säga att det var en dålig kaka. Russinen
måste ha legat koncentrerade. Om man ser på hur det
är med russinplockningen inom Posten har Citymail
tagit hand om 25 % av företagsposten i det här områ-
det som är det mest befolkningskoncentrerade område
som finns och där de flesta företagen finns. Snacka
om russinplockning, Torsten Gavelin!
Till köp av interregional persontrafik på järnväg
bör enligt utskottets mening riksdagen anvisa 413
miljoner kronor. Anslagsnivån följer helt tidigare
riksdagsbeslut om kostnadsnivå och innebär att sam-
ma trafik som köps i år även kan upphandlas nästa
trafikår. Jag kan därför konstatera att Moderaternas
förslag till en nedskärning om 100 miljoner kronor
står i strid med tidigare riksdagsbeslut och innebär att
SJ med mycket kort varsel tvingas lägga ned en bety-
dande del av regionalpolitiskt sett viktiga långväga
tågförbindelser.
Jag vill också säga något om SJ. Utskottet har in-
formerats om SJ:s ekonomiska problem. Ett enigt
utskott framhåller att det är viktigt att en högkvalitativ
och miljövänlig järnvägstrafik kan erbjudas på de
marknader där järnvägen har utvecklingsmöjligheter.
Vi klargör också att en förutsättning för att samhäll-
snyttan av de stora investeringar som nu görs på järn-
vägens infrastruktur skall kunna tas till vara är att
tågtrafiken skall ske under hållbara ekonomiska for-
mer, som tryggar en framtida utveckling.
Med hänvisning till det pågående trafikpolitiska
översynsarbetet och den granskning som nu görs av
SJ:s utvecklingsmöjligheter ställer sig utskottet bak-
om regeringens förslag till ekonomiska mål för SJ-
koncernen. Det innebär bl.a. att den fastlagda strate-
gin om koncentration till kärnverksamheten och till
bolag som kompletterar denna verksamhet bör bibe-
hållas.
Karin Starrin talar om att vi redan nu skall gå in
med mer pengar till SJ. Jag måste då fråga: På vilka
grunder? Låt översynsarbetet fortgå, så att vi har ett
material att utgå från! Det kan annars bli lika tokigt
som det vi är inne i just nu. Jag vädjar till Karin Star-
rin: Låt oss först se vad vi behöver göra, om vi behö-
ver göra något, och sedan får vi ta den diskussionen.
Jag måste sedan göra Torsten Gavelin besviken en
gång till. Jag tänker nämligen stå upp för och försvara
monopolet Svensk Bilprovning. Jag gör det som gles-
bygdsbo, för det finns ingenting i de utredningar som
har gjorts när det gäller Svensk Bilprovning som talar
för att det skulle bli vare sig billigare eller bättre för
exempelvis glesbygdsborna om denna verksamhet låg
i privata händer. Fordonsägarnas behov av en kompe-
tent och välfungerande besiktningsorganisation kom-
mer att tillgodoses genom att vi bibehåller monopolet.
Herr talman! Det här var en något rapsodisk över-
sikt av några av utskottets ställningstaganden. Sam-
manfattningsvis kan man konstatera att utskottet stäl-
ler sig bakom regeringens samtliga förslag till me-
delsanvisningar.
Slutligen vill jag säga några ord om den nya bud-
getprocessen. Våra erfarenheter från höstens arbete är
blandade. Positivt är att det skapas en bättre överblick
över de samlade statliga utgifterna inom utskottsom-
rådet. Genom att finansieringsfrågorna hela tiden
finns med i behandlingen skapas också en större med-
vetenhet om de ekonomiska konsekvenserna av olika
ställningstaganden.
Samtidigt vill jag erkänna att bytet av system för
budgethanteringen har vållat ett visst bryderi. Dagens
debatt har också visat att det blev litet svårt, på så sätt
att vi har debatterat olika saker inom samma utgifts-
område. Det kanske ändå är litet för tidigt att sätta
betyg på den här budgetprocessen. Enligt min mening
ökar dock hela tiden kraven på en förbättrad uppfölj-
ning och utvärdering av politikens resultat. Ett bättre
beslutsunderlag som förmår att visa konsekvenserna
mer tydligt är också angeläget.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskot-
tets hemställan på samtliga punkter och avslag på
samtliga motioner och reservationer.