Fru talman! Kommunikationer är inte något själv-
ändamål. Det är en förutsättning för ekonomisk till-
växt, ökad sysselsättning och en utvecklad välfärd i
hela landet. Sveriges stora utlandshandel, en ökad
specialisering inom näringslivet och arbetsmarknaden
och också det snabba teknikinförandet gör att vi får
ökade krav på kommunikationssystemet.
Sverige, glest bebyggt och beläget i utkanten av
Europa, är beroende av goda kommunikationer i hela
landet, i storstad såväl som i glesbygd. Kommunika-
tionssystemet måste vara tillgängligt för alla, inte bara
för vissa grupper. Det ställs också ökade krav på
tillförlitlighet. Samtidigt, det märks inte minst i debat-
ten i dag, växer insikten om att vi måste ställa om
kommunikationssystemet för att inte skada männi-
skors hälsa och miljö.
Målet om ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt
hållbart kommunikationssystem är inte bara slagord
utan en nödvändighet om vi skall kunna behålla och
utveckla välfärden i framtiden. Det handlar egentligen
om livet - om trafiksäkerhet för att värna våra liv i
dag, om miljöanpassning för att värna våra barns och
barnbarns liv. Det är så enkelt, men också så svårt.
Därför kommer det i framtiden att ställas mycket
större krav på ett väl fungerande resurssnålt och integ-
rerat kommunikationssystem där transporter - då
menar jag alla transportslag, för man kan inte ställa
vägtransporter mot sjötransporter, som någon i kam-
maren försökte insinuera - telekommunikationer och
informationsteknik faktiskt samverkar.
Samtidigt är miljöanpassningen av det svenska
transportsystemet ett långsiktigt arbete som medför
stora förändringar och som också kräver en bred poli-
tisk förankring. Det är därför den viktigaste frågan
som Kommunikationskommittén har att arbeta med. I
kommittén arbetar man nu intensivt inför slutbetän-
kandet och diskuterar utifrån en samsyn mellan de
politiska partierna.
Jag vill också påminna om att riksdagen under året
som har gått har beslutat om att ge Vägverket ett
utökat sektorsansvar för vägtrafikens miljöpåverkan.
Vägverket och Banverket genomför nu ett åt-
gärdsprogram för att successivt förbättra miljön längs
de befintliga vägarna och järnvägarna. Det handlar
om en integrering av miljöfrågan i det dagliga arbetet
för att utveckla kommunikationerna. Det kallas i and-
ra sammanhang för mainstreaming. Det är viktigt för
att arbetet skall lyckas.
Förslaget i budgetproposititionen om miljödiffe-
rentierade sjöfartsavgifter är också ett viktigt steg på
vägen mot det hållbara kommunikationssystemet.
Förutom miljöproblemen är också trafikolyckorna
ett stor folkhälsoproblem. Arbetet med att förbättra
trafiksäkerheten drivs vidare. Vi måste se till att den
positiva trend som vi har sett under de senaste åren
inte bryts. Det långsiktiga målet att ingen skall dö
eller bli allvarligt skadad inom transportsystemet, den
s.k. nollvisionen, måste leva vidare.
Vi arbetar i Kommunikationsdepartementet just nu
med att ta fram förslag på en mängd områden för att
nollvisionen skall komma närmare. Vi kommer i re-
geringen att till riksdagen nästa år lämna förslag om
trafiksäkerhetsarbetet, om hur det skall utformas för
att det skall bygga på nollvisionen.
Skall vi uppnå ett säkert transportsystem räcker
det inte med förändrade attityder. Man kan jämföra
med arbetarskyddet där målet sattes upp på samma
sätt. Ändå vet vi att också på arbetarskyddets område
inträffar det olyckor. Det kommer det att göra också
på vägtrafikens område. Utmaningen är att vi skall ha
ett transportsystem som gör att olyckorna inte leder
till allvarligare skador eller dödsfall. Därför måste
också samhällsplaneringen och utformningen av tra-
fikmiljön bidra till det trafiksäkra samhället, där barn
men också vuxna kan känna sig säkra och trygga.
Det är också viktigt att vi som konsumenter får en
chans att välja säkert, att välja säkra färdmedel, säkra
fordon. Därför är det viktigt att det program som
Vägverket nu arbetar med - det kallas för ett krock-
prov-program - leder till en bra konsumentinforma-
tion. Man arbetar tillsammans med det engelska
transportdepartementet. Vi skall veta att vi köper
säkra varor.
Fru talman! Nu sker det stora satsningar på ut-
byggnad av vägar och järnvägar. Man skall komma i
håg när det diskuteras om det skall vara mer pengar
eller mindre pengar att vi ligger på en relativt hög
nivå jämfört med vad vi gjorde för ett antal år sedan.
Men vi behöver ökade resurser för att behålla och
förbättra den existerande transportinfrastrukturen.
Dåligt underhåll kommer annars att leda till att trans-
porterna blir dyrare, försenade och i värsta fall inte
kommer fram alls.
Årets budgetproposition innebär att pengar nu i
möjligaste mån kommer att fördelas om från investe-
ringar till drift och underhåll när det gäller både en-
skilda vägar och statliga vägar. Inom vägområdet
kommer därför pengar att huvudsakligen användas till
att färdigställa pågående projekt. När det då föreslås i
kammaren att vi skall ha än mindre pengar till nyin-
vesteringar innebär det faktiskt att ett antal vägprojekt
avslutas i en grop eller på en åker. Det gör faktiskt
ingen människa glad - inte heller transportörer, åkare
eller företag.
Fru talman! Det har talats en del om sjöfarten i
kammaren i dag. Det kommer att utvecklas betydligt
mer under eftermiddagen. Jag vill bara säga att sjöfar-
ten självfallet har en mycket stor betydelse för Sveri-
ge. 95 % av vår utrikeshandel sker över havet. Den
sjöfartspolitiska utredningen, som har lagt fram sitt
betänkande, har också tagit fram både transportpoli-
tiska och näringspolitiska aspekter. De näringspolitis-
ka aspekterna kommer att diskuteras här i dag. Sedan
kommer Kommunikationskommittén att ta ställning
till frågorna.
Det är viktigt att sjöfarten är en del i det integre-
rade transportsystemet. Därför kommer det också att
ligga som en viktig del i förslagen 1998.
Det har sagts att det är viktigt att den svenska re-
geringen arbetar för en harmonisering av statsstöds-
reglerna i EU. Vi arbetar för en gemensam europeisk
sjöfartspolitik. Då sent som i fredags ägnade jag hela
förmiddagen åt att tillsammans med EU:s sjöfartsmi-
nistrar gå igenom vad det finns för gemensamma
nämnare, men framför allt vilka problem vi står inför,
innan den gemensamma sjöfartspolitiken kan harmo-
niseras.
Jag är ledsen att säga att det är långt kvar till en
gemensam sjöfartspolitik. Därför är det rimligt att vi
har en långsiktig svensk sjöfartspolitik. Av den an-
ledningen tycker jag att det är viktigt att den debatte-
ras också i dag, längre fram i eftermiddag.
Fru talman! Tiden springer iväg och jag skulle
kunna prata mycket om de olika delarna i betänkan-
det. Jag vill bara säga att också jag menar att kom-
munikationsforskningen behöver förstärkas.
Även kommunikationsforskning behöver inrym-
mas i det totala ramanslaget. Visserligen är det spän-
nande med enskilda partier som vill lägga pengar på
just kommunikationsforskning så till den milda grad
som Kristdemokraterna har gjort här, men jag tror nog
att vi skall kunna utföra en mycket bra forskning på
det här området med det anslag som regeringen nu
föreslår, och som jag förutsätter att riksdagen ställer
sig bakom.