Herr talman! Riksdagens majoritet bestående av
Socialdemokraterna och Centerpartiet beslutade den
22 november att fastställa ekonomiska ramar för de
olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
dessutom en beräkning av statens inkomster för 1997.
Kristdemokraterna har i sin budgetmotion förordat
en annan inriktning av den ekonomiska politiken.
Alternativet tar sikte på tre huvuduppgifter.
För det första gäller det att skapa förutsättningar
för nya och växande företag för att åstadkomma de
nya jobben.
För det andra gäller det att skapa resurser så att
kommuner och landsting kan möta de snabbt växande
behoven av vård och omsorg.
För det tredje skall den ekonomiska saneringen
bedrivas på ett sådant sätt att inte de mest utsatta
grupperna drabbas ytterligare och att de som har
drabbats mest av regeringens nedskärningar kompen-
seras på olika sätt.
När det gäller utgiftsområde 22, kommunikatio-
ner, anser vi att en väl fungerande infrastruktur, in-
klusive telekommunikationer och informationstekno-
logi, är en central förutsättning för att svenskt nä-
ringsliv i hela landet skall kunna expandera.
I syfte att sanera statens finanser och göra en pri-
oritering där satsade resurser i första hand kommer de
operativa verksamheterna till del, föreslår vi följande
förändringar av anslagsposterna:
I förhållande till regeringens och Centerns bud-
getram sparar vi 100 miljoner kronor vardera på Väg-
verkets administrationskostnader respektive Banver-
kets sektorsuppgifter. För att stärka den regionala
balansen och öka möjligheterna för glesbygden att
vara delaktig i de vackra orden om att "hela Sverige
skall leva", vill vi anslå ytterligare 15 miljoner kronor
mer än regeringen för driftsbidrag till de kommunala
flygplatserna i skogslänen.
För att också understryka vikten av en offensiv
och framtidsinriktad miljöforskning, anslår vi
135 miljoner kronor utöver regeringen till Kommuni-
kationsforskningsberedningen i syfte att de skall sat-
sas på projekt inom ramen för ett miljöanpassat trans-
portsystem. Totalt för område 22 är dock vårt alter-
nativ till utgiftsram 50 miljoner kronor lägre än rege-
ringens beslutade ram.
I den nu gällande planeringsramen för åren 1994-
2003 har investeringsbehovet angivits till 100 miljar-
der kronor. Regeringen har valt att minska beloppet
med 20 miljarder kronor för den nya perioden under
1998-2007. Av dessa krympta anslag kan noteras att
en större del går till vägsatsningar än till investeringar
i järnvägsnätet. Kommunikationskommittén föreslog i
sitt delbetänkande SOU 1996:26 en kraftig investe-
ringsökning just i fråga om järnväg. Den linjen har
regeringen valt att förbigå. Anslagsfördelningen borde
enligt utredningen i procent vara 40-60 till järnvägens
favör och inte 50-50 som regeringen föreslår i pro-
positionen.
Trots detta, vill jag påstå, pågår just nu en snabb
upprustning av järnvägsnätet i Sverige. Investe-
ringsvolymen ligger på en nivå som vi inte haft sedan
förra seklet, då det nuvarande järnvägsnätet byggdes
upp. I och med bilens intåg som transportmedel har
investeringarna i järnvägen legat på en låg nivå under
i stort sett hela detta sekel. Det har i sin tur resulterat i
att järnvägen successivt tappat i konkurrenskraft i
förhållande till andra transportslag.
Det trendbrott som riksdagens beslut 1993 på fyr-
partiregeringens initiativ innebar, var historiskt. För-
hoppningsvis kan järnvägen i Sverige, något reduce-
rad, men fortfarande på en acceptabel nivå, under den
närmaste tioårsperioden återerövra ställningen som ett
viktigt huvudtransportmedel för såväl person- som
godstrafik.
Med tanke på järnvägens fördelar på mil-
jö- trafiksäkerhetsområdet, är det ett stort samhälls-
ekonomiskt värde att alltmer av framför allt de lång-
väga och tunga godstransporterna flyttas över från
andra transportslag till järnvägen. Vidare behöver
järnvägen sänka sina priser i förhållande till andra
transportslag för att vara konkurrenskraftigt.
SJ:s satsningar när det gäller persontrafiken har
under senare år inriktats på affärsresor i stället för på
vanliga privatpersoner. Den utvecklingen förstärks
genom den senaste prishöjningen i september som var
riktad mot resenärer i andra klass. Tåget är inte längre
ett självklart resealternativ. Bil är billigare när t.ex.
fler än en i samma familj skall ut och resa. Det är
naturligtvis otillfredsställande.
När det gäller vägnätet, reducerar regeringen in-
vesteringarna i förhållande till tidigare investerings-
takt. Regeringen förutskickar också i budgetproposi-
tionen att de kan komma att minskas ytterligare på
grund av ökat behov av drifts- och underhållsåtgärder.
Statsbidraget för byggande och drift av enskilda
vägar är ett bidrag till att behålla en levande lands-
bygd och hålla vägarna öppna för alla i samhället.
Efter att tidigare ha halverat bidraget, med risk för
avstängning av vissa vägar för allmän trafik, föreslår
man nu en kraftig utökning av anslaget. Detta väl-
komnas - även om den tidigare nivån inte fullt ut
återställts. Det kan i sammanhanget påminnas om att
av det svenska vägnätets ca 420 000 km utgörs ca
280 000 km av enskilda vägar.
Det viktiga programmet för att bygga bort de mest
trafikfarliga vägarna måste prioriteras och fullföljas.
Trafiken skördar många hundra dödsoffer varje år.
Till det skall också läggas ett stort antal skadade per-
soner, ofta med handikapp för resten av livet.
Ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem är nödvän-
digt, inte minst för handikappade och andra grupper
som av olika skäl inte har tillgång till bil. Viktigt är
också att göra det enkelt att ha med sig cykeln, hör
och häpna, på kollektiva transportmedel, tåg och buss.
En aktiv cykelpolitik bör också främjas, då cykeln är
ett bra transportmedel på kortare reseavstånd och
dessutom bidrar till att förbättra folkhälsan.
Låt mig sedan säga några ord om det här med flyg.
En väl fungerande luftfart är ju en förutsättning för en
framgångsrik regionalpolitik. Flyget kommer att spela
en allt större roll när det gäller transportförsörjningen
till och från Norrland - framför allt i fråga om person-
transporter. Regeringens anslag till driftsbidrag till
kommunala flygplatser i skogslänen är för lågt. Det
räcker inte till för att täcka de nödvändiga behoven.
Halveringen är helt oacceptabel och anmärknings-
värd.
Herr talman! En av de största utmaningar vi står
inför inom transportsektorn är att skapa det miljöan-
passade transportsystemet. Kommunikationsforsk-
ningsberedningen, KFB, har bl.a. ett pågående bio-
medels- och elhybridprogram som kommer att avslu-
tas under 1997. Medel att starta nya projekt med bör
avsättas i syfte att komma vidare bl.a. inom detta
område. Det har vi också föreslagit och medelsanvisat
i vår budgetmotion.
Slutligen vill jag här också när det gäller tra-
fik- och transportforskningen nämna de långt utveck-
lade planerna på en internationell transporthögskola
med placering vid högskolan i Dalarna. Det är ange-
läget att detta arbete förverkligas med möjlighet till
forskningsmedel från de olika kommunikationsverken
och från aktuella forskningsstiftelser. Därtill får vi
dock återkomma i ett annat sammanhang.
Herr talman! Vi har ingen ordinarie ledamot i
trafikutskottet, och vi har inte kunnat lägga fram våra
yrkanden där. Jag skall inte heller här yrka bifall till
några delar av vår motion. Däremot vill jag ange en
röstförklaring. Vid eventuell votering kommer vi att
stödja reservationerna 18, 22 och 33.