Herr talman! Det ligger en stor utmaning i själva
utformandet av trafikpolitiken. Vi måste anstränga oss
för att skapa ett kommunikationssystem med inrikt-
ning mot ett hållbart samhälle. Det gäller att sträva
efter att få en maximal miljöanpassning, det gäller att
sträva efter att minska utsläppen från trafiken och det
gäller att kunna genomföra kretsloppstänkandet även i
trafiken.
Jag välkomnar självklart den nollvision som man
har antagit vad gäller trafiksäkerhetsarbetet. Jag tyck-
er att det är flera spännande förslag som Vägverket nu
presenterar för att just nå nollvisionen i trafiksäkerhe-
ten.
Men jag tycker också att vi här i riksdagen skulle
kunna anta en nollvision också vad gäller miljöarbe-
tet, en nollvision för att få bort de fossila bränslena.
Då kan vi lägga upp en rimlig tidsplan för när vi skall
vara helt befriade från fossila bränslen i trafiken. Det
tycker jag att vi borde kunna ena oss om här i riksda-
gen och i vårt trafikutskott.
Jag tycker att vi mycket tydligare skall bejaka de
alternativa försöken som i dag redan är igång, försök
med gas och med inte minst etanol. Jag förstår inte
varför regeringen väntar med att lämna besked om en
fortsatt skattebefrielse vad gäller skatt på etanol. Den
befrielse som gäller nu är tillfällig och går ut den 1
januari 1997. Vad händer efter det? Det är verkligen
hög tid att nu lämna besked om att vi kan fortsätta att
stimulera och utveckla just drivmedel som etanol.
Det betänkande som vi behandlar i dag handlar
självklart mycket om vägar och järnvägar och om
våra anslag för de här områdena för 1997. Det är
viktigt att vi känner att vi väljer en uppdelning, en
prioritering, så att vi får ut maximalt för de pengar
som vi anslår på det här området.
Vi från Centerpartiet välkomnar de olika försök
som görs för att föra över medel från nyinvesteringar
till drift och underhåll. Det är ungefär 25 miljarder vi
hanterar när det gäller utgiftsområde 22. Av de 25
miljarderna går huvuddelen till just nyinvesteringar
och drift och underhåll av vägar och järnvägar. Jag
förstår att det måste göras stora ansträngningar från
respektive verk så att man kan fullfölja de redan star-
tade projekten. Jag förstår att det inte finns stora ut-
rymmen för att göra några omfördelningar. Därför
välkomnar jag den lilla omfördelning som kan göras
redan nu, till mer anslag för drift och underhåll. Det
är viktigt att vi underhåller det väg- och järnvägskapi-
tal vi har så att vi inte förstör det samlade kapitalet.
Jag skulle med intresse vilja veta litet mer om var
Moderaterna står när det gäller nedskärningar. Vi
hörde Tom Heyman formulera det som att man gör
några nedskärningar. Jag tycker att Moderaterna står
för ganska kraftiga nedskärningar. Moderaterna anslår
ungefär 1,8 miljarder mindre i sitt budgetalternativ.
För de pengarna får man en hel del projekt. Vad säger
Moderaterna om t.ex. Ostkustbanan, kommande in-
vesteringar på Stambanan, för att nämna några exem-
pel?
Det är bra tycker jag att vi i betänkandet också
lägger fast att anslaget till de enskilda vägarna nu är
slutdiskuterat. Nu har regeringen förstått att man var
fel ute när man halverade statsbidraget, och nu kan vi
låta de olika vägsamfälligheterna och vägföreningarna
arbeta i lugn och ro.
Man får oerhört mycket väg för pengarna som an-
slås till de enskilda vägarna. Väldigt många männi-
skor berörs just av vägarna. Var fjärde gods- och
persontransport slutar eller börjar med en enskild väg,
och det är viktigt att man kan ha ett orört statsbidrag
också framgent.
Jag är också oerhört oroad över de olika signaler
som vi nu får från SJ om att SJ:s situation är allvarlig.
Jag vill inte benämna det som en kris. Men det är
ändå oerhört viktigt att vi förstår att till syvende och
sist är det riksdag och regering som bär ansvaret för
Statens järnvägar. Jag kopplar gärna samman SJ:s
ekonomi med rubriken - Kostnadsram för köp av
interregional persontrafik. Olönsam trafik talar vi om
i vardagslag.
Jag tycker att vi måste ställa oss frågan: Vet vi att
SJ får rätt ersättning för den trafik som de bedriver
och som inte är lönsam?
Vet vi exakt detta, eller kan det möjligen vara så
att vi behöver komplettera just det här anslaget i
kommande vårbudget? Det är en fråga som jag vill
ställa till ordföranden i trafikutskottet Monica Öhman,
och även till Ines Uusmann.
Vi i Centerpartiet tror att det måste utökas. Vi tror
fortfarande att det är omöjligt att bedriva all den här
trafiken på ett marknadsekonomiskt sätt. I slutändan
har staten ansvaret. Jag vill på det här sättet också
markera den reservation som vi har, nämligen nr 30
som täcker in just det här problemet. Jag yrkar bifall
till den.
Tom Heyman har talat en hel del om sjöfarten. Vi
står bakom den reservation som handlar om sjö-
fartsavgifter och som flera partier står bakom. Försla-
get i propositionen innebär att vi får en ny sjöfartsav-
gift. Förslaget innebär att den skall börja gälla den 1
januari 1997, men efter diskussioner förstår även
regeringen att det är fel tidpunkt. Vi reservanter mar-
kerar att när det här skall samordnas med en miljödif-
ferentierad avgift - det står mycket riktigt i proposi-
tionen att den skall gälla från den 1 januari 1998 -
måste det bli frågan om en ny avgift. Min fråga till
trafikutskottets ordförande är också: Varför skall vi
behöva ludda till det på det här sättet? Är det inte
meningen att miljödifferentieringen skall få genom-
slag i den nya totala avgiftstaxa som skall gälla från
den 1 januari 1998? Då måste det självfallet bli frågan
om ett nytt förslag, enligt min uppfattning.
I det här betänkandet pratar vi också om stor-
stadsöverenskommelserna. Det vi skall ta ställning till
är den utökade statliga garantin på ungefär 1,1 miljar-
der. Sammantaget blir det då 12,5 miljarder. Jag tyck-
er att det förpliktigar i allra högsta grad. Till syvende
och sist är det riksdag och regering som har ansvaret
även för Dennispaketet. Jag är helt medveten om att
detta är en överenskommelse mellan Dennispartierna.
Det är de som har ansvaret att utforma ett genomför-
bart förslag. Men det börjar dra ihop sig nu. Nu är det
upp till Dennispartierna att visa upp en hållbar eko-
nomisk utveckling för det här paketet. Det måste vara
ett finansieringssystem som visar att det här projektet
verkligen går ihop. Statsmakterna har ju visat detta
ganska tydligt i den proposition som precis nu ligger
för behandling. Man måste visa upp den här lösning-
en.
Vi i Centerpartiet tror inte att det går att visa en
hållbar ekonomisk kalkyl utan att projektet minskas.
Vi tror att man måste banta bort stora delar av hela
Dennisöverenskommelsen. Det gäller Västerleden och
Österleden. Men parterna i Stockholmsregionen har
nu en stor möjlighet att kunna hitta en lösning som
verkligen talar för miljön. Det kan ske genom att man
räddar Riddarholmen, att det tredje järnvägsspåret
kommer till stånd och att den biltrafik som i dag går
över Centralbron leds ned i en tunnel. Det är upp till
partierna i Stockholm att nu bekänna färg. I överens-
kommelsen mellan Centerpartiet och regeringen, dvs.
i den kommande propositionen står klart uttryckt att
detta skall ske i början av 1997.
Vi hade önskat att vi i dag skulle slippa yrka bifall
till reservation nr 5 som utvecklar problemen i Denni-
söverenskommelsen. Men vi tycker fortfarande inte
att det är så tydligt, utifrån de kommentarer som vi
möter hos de ansvariga i partierna i Stockholm. Där-
för yrkar jag också bifall till reservation nr 5.
Reservation nr 6 handlar om biltullssystemet. Vi i
Centerpartiet tror inte på det. Vi tycker att man måste
sträva efter att få fram ett avgiftssystem som klart styr
bort onödig trafik från innerstaden och verkligen
prioriterar kollektivtrafik och miljövänliga bränslen.
Herr talman! Det finns en hel del andra frågor som
också är upptagna i trafikutskottets betänkande. Vi
har en hel del reservationer. Vi står självfallet bakom
alla reservationer från Centerpartiet, men jag nöjer
mig med att yrka bifall till dem som jag redan har
nämnt.