Fru talman! Svaret på den frågan är väldigt enkelt. Jag redogjorde för detta i mitt inledningsanförande. Där sade jag att i det betänkande som vi i dag behandlar har just den texten om att neutralitetsoptionen inte längre är möjlig tagits bort. Det är av det skälet som vi kunde ställa upp på den säkerhetspolitiska beskrivning som är där. Ett militärt alliansfritt land har nämligen alltid en option till neutralitet.
Redan Anna Lindh sade 2001 eller 2002 i Sälen att det är osannolikt att vi skulle förklara oss neutrala om något land i EU skulle angripas, och Försvarsberedningen utvidgade sedan detta till Norge och Island också. Den uppfattningen delar jag. Men optionen finns alltid. Snurra nu inte till det. Det var det som gjorde att vi faktiskt kunde gå med på denna säkerhetspolitiska skrivning.