Herr talman! Jag har lyssnat ganska mycket på Johan Pehrson i den här församlingen, och Johan Pehrson har låtit väldigt mycket mer passionerad många gånger tidigare i andra frågor än just den här frågan. Jag tror att det i grunden handlar om att Folkpartiet är ett parti som egentligen inte tycker att det här är så bra, att de tycker, precis som deras kommissionär, att det här är ett hafsverk och är väldigt skeptiska.
För en vecka sedan deltog jag i en demonstration tillsammans med bland annat Liberala Ungdomsförbundet, som sade: Låt oss ta den här frågan ända ned till domstolen! Jag tycker att de hade helt rätt. Varför inte kämpa med näbbar och klor mot datalagringsdirektivet om man vill stå upp för några grundläggande liberala värderingar? Regeringen som vi har gör ju det i en del andra frågor, till exempel när det gäller rätten att få jaga utrotningshotade djur och rätten att få sälja snus i hela Europa. Varför kan man då inte, när det faktiskt är en fråga som rör mänskliga rättigheter, verkligen ta strid för en gångs skull?
Jag noterar att Johan Pehrson säger att det går att avlyssna grova brottslingar. Ja, det går att göra, men det är efter beslut av en åklagare. Det är ett instrument som finns i dag, och det tycker vi i Vänsterpartiet är bra. Men den stora skillnaden är att det här är selektiv spaning mot just grova brottslingar, inte att man trasslar in hela svenska folket i datalagring. När man gör det finns det väldigt stora risker för läckor och för att människor känner obehag och rädsla. Därför borde alla riktiga liberaler rösta nej kl. 16 i dag.