Herr talman! Det var inte senare än i november förra året om jag minns rätt, eller möjligtvis i december, som vi senast debatterade kommissionens utvärdering av direktivet här i kammaren. Maria Ferm var liksom jag med i debatten. Vi vet också vilket underlag vi hade inför den debatten.
Kommissionens utvärdering handlade snarast om att direktivet som det ser ut i dag inte var tillräckligt omfattande. Man ville inte ge en så stor spännvidd för vilka tider som medlemsländerna ska få lagra som mellan sex månader och två år. Där tyckte kommissionen att det kanske var för stor skillnad. Det skulle kanske smalnas in så att vi tvingas till ett års lagring.
Kommissionen tyckte också att det fanns för stora möjligheter för medlemsländerna att själva bestämma när uppgifterna skulle få användas. EU vill även lägga sig i regler för när polisen ska få ut uppgifterna. Det är regler som i dag är rent nationella och som vi också har debatterat här i kammaren så sent som den 29 februari och då var helt överens om.
Det är kommissionens utvärdering så här långt. Jag skulle verkligen önska att kommissionen skulle komma fram till att det inte är ett bra direktiv och att vi ska ta bort det. Men tyvärr är det ingenting av utvärderingen hittills som visar på det.
Vi har haft den debatten i kammaren. Det är något naivt att lura lyssnare och andra att det skulle finnas en stor möjlighet att förändra direktivet i positiv riktning. Jag är mer orolig för att när kommissionen kommer fram med sitt slutgiltiga förslag handlar det om att göra det vi måste genomföra ännu snävare.
Vi ska fortsätta att jobba tillsammans. Jag och vi i liberala gruppen i Europaparlamentet jobbar gärna tillsammans med er partigrupp i Europaparlamentet för att förändra och få bort datalagringsdirektivet.
(Applåder)