Fru talman! Jag måste erkänna att jag blir svaret skyldig, eftersom jag inte sitter i utskottsmajoriteten. Men låt mig ta upp det som Göran Magnusson ägnar väldigt mycket energi åt här, nämligen grön- och vitböckerna. Jag tror inte att det är något problem att man har det i kammaren och voterar om det.
Den här diskussionen - det är ett annat inslag i den - är otroligt abstrakt. Vi kan ta en grönbok som har varit väldigt aktuell under våren, nämligen den om en europeisk energipolitik. Den är redogörande, och det finns vissa utkast, och man kan tänka sig olika tankar. Vad hade kunnat ske här? Ja, det hade sannolikt blivit en debatt i den här kammaren och kanske också en votering om i vilken utsträckning energipolitiken i EU-länderna skulle vara mer eller mindre samordnad. Jag kan inte se att det skulle vara ett problem. Jag tror att det faktiskt hade fokuserat debatten och sinnena i Sverige på väldigt väsentliga frågor. Jag tror alltså att den här rädslan för att komma in i motsättningar får vägas mot att man faktiskt får en större konkretion och ett större djup och engagemang i debatten om man vet att det är slutstationen.
Sedan tror jag inte att det kommer att binda den svenska regeringen om den inom ett eller två eller tre år kommer i ett läge där man ska fatta mer konkreta beslut.
Låt mig påminna om en sak, om jag nu ska gå lite utanför min vanliga kompetens här. I diskussionen om konstitutionen hade vi ju en situation där vi - där var både Göran Magnusson och jag med - mycket tydligt sade att så här tycker vi i det här betänkandet, men i sista hand är det EU-nämnden som fattar de avgörande besluten. Där ska regeringen få accept. Det måste ju bli samma typ av situation här, eller hur?