Fru talman! Jag tror att Mats Einarsson på ett bra sätt har beskrivit dynamiken i de här besluten. Mats Einarsson hävdar att det inte är voterandet som avgör graden av bundenhet, utan det är processen i sig i debatten här. Mikael Odenberg anser att så är det inte, utan det är ett icke-beslut som ska fattas, och det är inte bindande för någon, vare sig utskott, riksdag eller regering. Det har också framförts av remissinstanser. Men det finns också remissinstanser som har riktat kritik ur konstitutionell utgångspunkt för den här anordningen och för det här systemet. Då kunde väl Mikael Odenberg möjligen stödja sig i en del av debatten också på de remissinstanserna.
Om Ingvar Svensson förtjänstfullt har gjort förbättringar av det här förslaget från Riksdagskommittén är det väl kanske så att så förfärligt gedigen har beredningen ändå inte varit såsom Odenberg här försöker ge ett intryck av.
Det är inte heller på det sättet att Socialdemokraterna är emot varje förändring. I varje fall är det min uppfattning. När det gäller om det hade funnits utrymme för att fortsätta en diskussion och kanske se om det gick att hitta en bättre kompromiss för att vi ville se vad som skulle kunna vara möjligt att få en bredare uppslutning kring beklagar jag att det är på det här sättet nu. Det gör ju alla talare hittills utom Mikael Odenberg som tycker att den här överkörningen är nödvändig att göra ur demokratisk synpunkt och för att öka insynen i EU-arbetet och annat. Jag tycker kanske att de argumenten kräver en ganska hög röst för att över huvud taget tränga igenom. De tränger inte igenom på grund av saklighet i varje fall.