Fru talman! Det här handlar inte så mycket om omtanke om regeringen. Det handlar om omtanke om Sveriges position och Sveriges möjligheter i EU-sammanhang, som jag ser det. Hattfrågan, eller presidentfrågan, användes ju sedan för en KU-anmälan och påståenden om att regeringen grovt hade förbrutit sig och annat. Det hindrade inte genomförandet, för det fanns andra kloka länder som föreslog det i konstitutionen. Det är ännu inte genomfört.
En fråga till Kerstin Lundgren: Vad har Kerstin Lundgren själv gjort för att få i gång debatter i EU-frågor och om grön- och vitböcker i denna kammare? Hur många interpellationer har Kerstin Lundgren ställt? Interpellationsinstitutet är ju fullt möjligt att använda. Men det använder man inte, utan utskotten måste, som Gustav Fridolin säger, tvingas att ägna sig åt de här frågorna.
Dessutom - jag var på väg att säga det tidigare - är grön- och vitböckerna tillgängliga. Kerstin Lundgren vet att KU av och till ägnar sig åt några dokument om yttrandefrihetsfrågor, tryckfrihetsfrågor och annat som vi har sett anledning att engagera oss i.
När det gäller EU-nämnden kan jag konstatera, eftersom vi mest talar om motsättningar, att det varit väldigt få voteringar i EU-nämnden på de tio år eller hur länge den nu har funnits. Antalet motsättningar, framför allt där regeringen inte har fått majoritet för sin ståndpunkt, är ju försvinnande litet. Därför kan man fråga sig varför detta manifesterande, cementerande av en motsättning måste ske i riksdagen genom en votering.
Socialdemokraterna har väckt tanken om att kunna ha både öppna utskottsutfrågningar kring de här frågorna och diskussioner om utlåtanden från utskotten om grön- och vitböcker i en annan lokal än denna, ungefär som det finns möjligheter i det engelska parlamentet att förbehålla kammarens lokal för det reella beslutsfattandet.