Fru talman! För att börja inte riktigt där Odenberg slutade men alldeles innan, nämligen med hans värderingar av konstitutionsutskottets arbete, förstod jag det på det sättet att vi hade utfört ett onödigt arbete. Det här var så väl förberett av gruppledarna, den sfär där Mikael Odenberg rör sig, att konstitutionsutskottet närmast borde ha uppträtt som expeditionsvaktmästare och bara skickat detta vidare.
Det är naturligtvis ett problem i den här diskussionen att Mikael Odenberg befinner sig med sin kunskap i den här processen långt tillbaka. Jag vet ingenting närmare om konstitutionsutskottet där jag har arbetat. Men, Mikael Odenberg, vi har faktiskt arbetat tillsammans i riksdagsstyrelsen. Och riksdagsstyrelsen och talmannen har ju i riksdagsstyrelsen inte tagit ställning till det här förslaget. Riksdagsstyrelsen valde, av skäl som kanske Odenberg kan utveckla när han erinrar sig processen, att bara överlämna kommitténs betänkande utan något eget ställningstagande. Det borde väl kanske Mikael Odenberg ha observerat som en av ledamöterna i riksdagsstyrelsen.
Om Odenberg hade lyssnat på mitt inledningsanförande där jag poängterade vikten av att riksdagens ledamöter engagerar sig i EU-arbetet hade inte vanföreställningarna behövt komma om att vi i praktiken skulle vara ointresserade. Odenberg säger att vi har ett regeringsperspektiv. Jag skulle vilja säga att vi har ett regeringsformsperspektiv. Grundlagen skapar en ram med en minoritetsregering och de förutsättningar som är. Om man ogillar minoritetsregeringen är det misstroendeförklaringen som ska användas. Riksdagens majoritet försöker nu justera i frågan. Utgångspunkten är väl att det kommer att vara ständiga socialdemokratiska regeringar? Därför måste reglerna riggas utifrån den utgångspunkten.