Herr talman! Den europeiska politiken måste
effektiviseras och koncentreras kring frågor om
ekonomisk utveckling och en säkerhetspolitik som
tryggar fred och samexistens.
Det är med kritiska ögon vi följer den passivitet
som råder, inom några av EG:s medlemsländer,
beträffande ratificeringen av EES-avtalet. Politisk
taktik och långbänkar möter Sverige på tröskeln till
den Europagemenskap som vi önskar engagera oss
i.
Det hittills största steget mot ett närmare
samarbete mellan EG- och EFTA-länderna, EES-
avtalet, borde ha ratificerats för sex månader sedan
av alla EG:s medlemsländer. Detta kan inte
uppfattas som vare sig välkomnande eller effektivt
handlat. Utan starka motiv har man dragit
godkännandet i långbänk.
De nu pågående medlemskapsförhandlingarna
kommer att bli ett mått på den flexibilitet och
progressivitet som medlemsländerna och
kommissionen förmår frambringa och tillämpa,
både på de politiska och på de marknadsmässiga
områdena.
Kommer subsidiaritetsprincipen att lyftas fram som
en politisk ambition och bli den ledstjärna som har
uttalats av ledamöter i ministerrådet? Rimligen bör
denna princip ge ökade förutsättningar för de nya
medlemmarna till lokala politiska och
marknadsmässiga ambitioner, utan att hamna i
månadslånga förhandlingar med kommissionen
kring harmonisering av teknikaliteter.
Låt mig ge några exempel på problem inom olika
förhandlingsområden som borde kunna lösas med
en flexibilitet och subsidiaritet som mål.
Sverige kräver produktionsstöd till det arktiska
jordbruksområdet i Norrland. Samtidigt blir det
svenska jordbruket väl rationaliserat när Sverige
blir medlem i EG. I stället för ett nykonstruerat
arktiskt stöd till Sverige borde Sverige kunna få en
permanent ''rabatt'' på avgiften till EG:s budget
och tillåtelse att fritt disponera dessa pengar för
jordbruket i lågproducerande områden i Sverige.
Detta skulle effektivt bidra till färre regleringar och
byråkrati för både EG och Sverige.
Vidare bör EG:s medlemsländer bibringas den
insikten att om Sverige skall kunna bli medlem i
gemenskapen måste problemet med de svenska
alkoholmonopolen lösas på ett för den svenska
opinionen positivt sätt. Det är ett faktum att över
15 % av svenska folket arbetar aktivt i
organisationer som av hälsomässiga skäl slår vakt
om vår alkoholpolitik och därmed
alkoholmonopolen. Detta går inte att förhandla
bort om vi skall nå ett ja i folkomröstningen.
Herr talman! Den snabba tekniska och ekonomiska
utvecklingen i världen ger inte utrymme för
Europas länder att föra en inre kamp om
detaljlagstiftning, institutionell byråkrati och
ekonomiska beräkningsmodeller för att nå
millimeterrättvisa i alla avseenden. Situationen
kräver att de aktiva och självständiga
nationalstaterna får en effektiv organisation för
samverkan mellan länderna -- EG/EU -- där
utvecklingsfrågor och avreglering kan ges ett stort
utrymme på dagordningen.
Om den europeiska gemenskapen skall kunna
utvecklas till en zon av ekonomisk tillväxt och
utveckling i global konkurrens med USA, Japan
och ASEAN-länderna, måste organisationen
effektiviseras och inriktas på övergripande
strukturella mål för forskning och utveckling, ökad
sysselsättning och social välfärdsutveckling.
Hela Europa är nu inne i en djup och allvarlig
lågkonjunktur. Trots att den inre marknaden sakta
har börjat verka kan man inte se någon påtaglig
ekonomisk återhämtning. Uppenbarligen har den
tekniska utvecklingen halkat efter och försämrat
produktionsvillkoren och därmed
konkurrenskraften för Europa.
Vårt välstånd har hittills byggt på frihandel och en
nationell ekonomisk politik. Till detta måste nu
också komma gemensamma ansträngningar på det
ekonomisk-politiska området över
nationsgränserna. Den mycket starka
internationaliseringstrenden kräver ett samarbete
mellan länderna i väl etablerade förhållanden.
I framtiden kommer vi att möta en rad globala
problem som kräver samverkan för ett resolut
handlande. Låt mig nämna några av dessa
områden:
-- Arbetslösheten inom Europa.
-- Migrationsproblemen i samband med
befolkningsexplosionen i u-länderna.
-- Den ekonomiska klyftan mellan rika och fattiga
länder som leder till flyktingströmmar både syd-
nord och öst-väst i förhållande till Västeuropa.
-- De globala miljöproblemen som leder till ökad
ohälsa.
Vi är många européer som ser problemen, och
förväntningarna på bra lösningar är mycket stora.
Till detta engagemang och arbete är vi svenskar
inbjudna att delta med största kraft.
Det är med beklagan jag konstaterar att
medlemsländerna för närvarande är mer
intresserade av vad vi har med oss till detta
samarbete än vad vi kan uträtta i ett sådant
samarbete.
Herr talman! Svenska folket kommer inte att
acceptera en stor klump med
förhandlingskompromisser i elfte timmen. Vi
behöver förhandlingsframgångar nu -- för att känna
värmen söderifrån till Norden denna höst.