Herr talman! Många har sagt, och alla tycks vara
eniga om detta, att Sveriges ansökan om
medlemskap i den europeiska gemenskapen är den
största politiska frågan för oss sedan andra
världskriget. Ingen annan fråga kan få sådan
betydelse för Sveriges långsiktiga utveckling. Av
det skälet borde EG, enligt min uppfattning,
diskuteras livligare ute i stugorna i stället för att den
frågan, som det nu är, alltför ofta drunknar i det
allmänna reklambruset.
Jag tycker att den offentliga debatten i medierna
alldeles för ofta handlar om fel frågor. T.ex.
spenderar politiker tid på att försöka förklara att de
svenska alkoholmonopolen inte är
diskriminerande. Det är klart att de är -- alla
monopol är diskriminerande per definition. Det
vore mycket bättre att hävda att det är en svensk
angelägenhet, rätt upp och ner, utan hymlande och
konstrande. Samma sak gäller snuset och en del
andra liknande frågor. Ute i Europa undrar man
vad vi i Sverige sysslar med.
Inte sjutton skall väl snus och alkoholmonopol
avgöra Sveriges långsiktiga utveckling i ett
europeiskt sammanhang.
Av en opinionsundersökning gjord av TEMO
framgår att listan över det som av människorna i
Sverige upplevs som de största hoten toppas av
frågor som gäller allemansrätten, välfärden, den
svenska naturen osv. Men det här är ju frågor som
inte ingår i förhandlingarna!
Jag tar detta som en intäkt för att informationen
inte har trängt fram. Jag har under sommaren och
hösten deltagit i många informationsträffar om EG.
Jag är övertygad om att alla de andra
riksdagspartiernas representanter också har gjort
det. En sak har slagit mig -- och jag tror att det är
så med er också: Generellt anser svenska folket att
man har fått alldeles för litet, eller över huvud taget
ingen, information. Den broschyr som skickats ut
till hushållen -- det är den broschyr som jag här har
i min hand -- har passerat utan någon som helst
uppmärksamhet. De flesta som jag har ställt frågor
till har inte ens sett den. Broschyren är bra så till
vida att den är neutral till sin uppläggning.
Dessutom är den inte propagandistisk. Men den är
alldeles för trist. Det är ingen som ser den.
De flesta anser inte heller att de får tillräcklig
information genom pressen. Det som skrivs är
huvudsakligen till för den intellektuella eliten. Ofta
skrivs det på ett språk som av gräsrötterna
uppfattas som fikonspråk. I etermedierna
förekommer endast nyheter, som antingen är för
tunga eller också bara gäller rent spektakulära
frågor.
Herr talman! Jag anser alltså att det som behövs är
en informationskampanj som uppmärksammas och
som folk förstår.
Direktreklam till hushållen är kanske bra. Men då
måste den utformas annorlunda, så att den får
uppmärksamhet. Jag har ett exempel på sådan
reklam från Byggnadsarbetareförbundet. Det är en
oerhört stark broschyr i den bemärkelsen att den
syns. Dessutom är den gjord som en intressant och
skojfrisk tecknad serie. Jag tror att sådant har
större genomslagskraft än en torr ledardebatt i
Svenska Dagbladet.
Men det är inte säkert att direktreklam är det allra
bästa sättet. I stället skulle man kanske försöka
använda informationspengarna till att utnyttja
etermedierna. Man kunde försöka engagera
attraktiva artister eller kända politiker i t.ex.
frågesportprogram. Framför allt måste det vara
roligt och spännande, så att folk bryr sig och vill
titta på programmen. På annat sätt når vi inte alla
dem som sitter och äter popcorn och tittar på
fotboll i TV. Framför allt måste det hela upplevas
som neutralt. Det får inte vara fråga om
propaganda från det ena eller det andra hållet. Det
tror jag är väldigt viktigt.
Detta är bara en idé. Det finns mängd saker att
göra. Men jag anser att det är nu som något måste
göras. Det tar ju tid att vända opinionen.
Herr talman! Jag vill även beröra folkomröstningen
och tidpunkten för denna. Som vi i Ny demokrati
ser saken finns det egentligen bara ett enda starkt
skäl för att lägga folkomröstningen på valdagen. Då
blir nämligen valdeltagandet garanterat högt. Detta
gynnar ja-sidan, eftersom det traditionellt är lättare
att engagera nej-sägarna. Det har vi sett i t.ex.
kärnkraftsfrågan och frågan om Öresundsbron.
Däremot finns det flera skäl som talar emot
nämnda tidpunkt. Ett skäl är att det måste föreligga
ett förhandlingsresultat som man har haft rimlig tid
på sig att bedöma och diskutera. Men med den
information som kommer från Bryssel är det högst
tveksamt om detta är möjligt med tanke på den
nuvarande takten.
Ett annat skäl är att EG-frågan är så stor och så
viktig att den inte bör blandas in i den kortsiktiga
politiska debatten. EG är ju en principiell
förändring som under lång tid framåt kommer att
påverka oss. Jag ansluter mig därför till
uppfattningen att EG-frågan inte skall kollras bort
bland kortsiktiga ekonomiska problem i Sverige.
EG-frågan har mycket större betydelse och måste
därför behandlas på motsvarande sätt.
Däremot har jag litet förståelse för att vissa
politiker inte vill lägga folkomröstningen på
valdagen, därför att de då tvingas ta ställning i den
här känsliga frågan.