Fru talman! Elver Jonsson sade att han inte är i
stånd att göra några överväganden om vilken ambas-
sad man skall lägga ned i stället för den i Kinshasa.
Men ändå anser sig Elver Jonsson vara i stånd att göra
bedömningen att ambassaden i Kinshasa inte bör
läggas ned. Det tycker jag är en paradox - en sann
paradox!
Elver Jonsson bad mig kommentera det nordiska
samarbete som har föranlett ett särskilt yttrande till
utskottsbetänkandet. Jag kan göra det genom att säga
att jag anser att Elver Jonsson själv, som ledamot av
Nordiska rådets presidium, självfallet måste ålägga
sig ett ganska stort ansvar för att det parlamentariska
inflytandet i Nordiska rådet ökar och att debatten här i
kammaren omkring Nordiska rådets verksamhet blir
livligare.
Det finns, som jag sade i mitt svar till Helena
Nilsson, möjligheter för riksdagsledamöter att under
året engagera sig i Nordiska rådets frågor, att motio-
nera om dem när vi har Nordiska rådets berättelse på
bordet, och att på andra sätt visa ett intresse för verk-
samheten i Nordiska rådet. Jag håller naturligtvis med
Elver Jonsson om att den är mycket viktig och av
vitalt intresse för riksdagen och för Sverige. Jag tyck-
er att det ankommer på oss alla här i kammaren att
försöka höja temperaturen i debatten när det gäller
Nordiska rådet.
Fru talman! Den här debatten har handlat väldigt
mycket om besparingar. Det kanske något har förtagit
bilden av att de anslag som vi har att besluta om ändå
går till många oerhört viktiga och angelägna ändamål.
Trots besparingarna bedrivs oerhört mycket god verk-
samhet.
Sverige har en god representation i utlandet. Sve-
rige utför ett stort och viktigt arbete i internationella
organisationer för fredsbevarande insatser. Sverige
har fortfarande ett unikt samarbete med enskilda or-
ganisationer på området freds- och säkerhetsskapande
arbete.
Jag tycker att det är viktigt att de positiva delarna i
den här verksamheten inte förtas av gnällighet runt
budgetbesparingar. Med detta, fru talman, är debatten
avslutad för min del.