Herr talman! Jag blir litet smått rörd, eftersom vi
har haft en fin kontakt och en god arbetsgemenskap
i arbetsmarknadsutskottet. Jag tror att vi var litet
grand kända för det. Det inträffade när man kom
ut i kammarfoajén att kolleger sade: Hur kommer
det sig att ni står här och har det så trevligt och
skojar med varandra sedan ni har tagit heder och
ära av varandra? Det har vi nog aldrig gjort, även
om vi har haft hårda debatter.
Men låt mig kvittera med ett tack till Sonja Rembo
för de fina orden. Jag hoppas att man i
arbetsmarknadsutskottet skall återgå till den gamla
idens anda. Det skulle nog riksdagen och
arbetsmarknadspolitiken tjäna på.