Herr talman! Om de pengar som går från a-kassan
till kulturen eller från AMS till kulturen i stället
skulle komma ordinarie kulturbudget till godo, är
jag övertygad om att de gör bättre kulturell nytta.
Omvägen via AMS är nog enbart dyrbar.
Hans Andersson talar om cynism. Den verkliga
cynismen är att inte kraftfullt satsa på ordinarie
jobb. I det här fallet -- och det vet Hans
Andersson -- gäller det en näringslivsledd
expansion, en kraftigt näringslivsledd expansion.
Dessutom kan det mycket gärna vara fråga om
export, eftersom vi genom åren har blivit litet för
mycket skyldiga gentemot utlandet. På detta sätt
får vi också pengar till den viktiga offentliga
sektorn, och därmed kan vi bevara och utveckla en
god hälso- och sjukvård, forskning, skola,
utbildning, äldreomsorg, m.m., m.m. Där har vi
verkligen anledning att satsa. Det är det allra, allra
viktigaste.
Att stegvis minska utbetalningarna från a-kassan,
att stegvis minska AMS-åtgärderna till fördel för en
utveckling på den ordinarie sidan är den
övergripande uppgiften. Då får man inte göra a-
kassan till en socialförsäkring, utan den skall vara
en del i arbetsmarknadspolitiken för ordinarie
jobb.