Fru talman! Det är viktiga frågor som Lennart
Daléus tar upp. Det är klart att jag grubblar på det här
och det gör väl också de andra som är ansvariga. Vi
hoppas att vi ska slippa det som vi mötte i Nice och
dessförinnan i Biarritz och som vi har sett på andra
ställen runtomkring i världen - en typ av rätt våld-
samma upplopp. Det vore trist om det blev det man
kom att komma ihåg från toppmötena. Vi ska göra
vad vi kan för att undvika det i Sverige men den frå-
gan äger vi inte helt och fullt. Däremot äger vi hur vi
för dialogen kring vårt ordförandeskap.
Det handlar om ödmjukhet och öppenhet och -
något som jag tycker är väldigt viktigt - om att inte
överdriva förväntningarna, att inte skruva upp för-
väntningarna till en orealistisk nivå. Lär av efterbör-
den till debatten om Nice! Det är ju så oerhört många
som är besvikna på att man inte fick ett slags ström-
linjeformad beslutsapparat där dagordning efter dag-
ordning i Europa trycks igenom. Det har egentligen
aldrig varit möjligt eller önskvärt men debatten förs
ganska ofta så.
Nu talar vi om de nära sakerna: utvidgningen, ar-
betslösheten och miljön. Vi har engagerat kommuner
i vänortssamarbete. Vi öppnar upp för folkrörelser. Vi
bjuder in skolelever. Vi försöker sprida information
runtom i landet. Detta är naturligtvis otillräckligt men
jag är oerhört glad om Lennart Daléus, med den för-
ankring som han har i Folkrörelsesverige, kan dra sitt
strå till stacken. Det är något som vi i allra högsta
grad har anledning att samarbeta kring.