Fru talman! Den ekonomiska vårpropositionen
som regeringen presenterar i dag sätter punkt för den
gångna mandatperiodens budgetförslag.
Under mandatperioden har Sverige gått från un-
derskott till överskott i den offentliga ekonomin.
Under mandatperioden har Sverige nått målet om
en halverad arbetslöshet.
Under mandatperioden har 320 miljarder kronor
betalats av på statsskulden.
Den politiska bilden har förändrats radikalt. Vi
har gått från budgetsanering till reformpolitik. Eko-
nomin har växt med 10 % sedan det förra valet. Vi
har skapat utrymme för reformer på 90 miljarder
kronor. Vi har sänkt skatten med 60 miljarder. Vi har
skapat 240 000 nya jobb och över 100 000 nya före-
tag.
Fru talman! Det gångna året har varit dramatiskt,
framför allt i världspolitiken men också ekonomiskt.
När jag stod här förra våren var det tydligt att en
avmattning i den internationella konjunkturen var
under uppseglande. Många trodde då att avmattning-
en skulle bli relativt mild och att läget skulle bli bättre
under hösten. Det blev inte så. Händelserna den 11
september kunde ingen förutspå. Förutom att de ska-
pade ett direkt lidande för tusentals människor påver-
kade de också ekonomin. Återhämtningen kom av
sig. Konjunkturavmattningen fördjupades och för-
längdes.
Det verkar i dag som om vi har passerat det värs-
ta. Ekonomin är på väg att långsamt stärkas. Faran är
inte över, men det värsta är sannolikt över. Det finns
dock ett stort orosmoln som följer av den nuvarande
utvecklingen i Mellanöstern.
Under det gångna året har det varit av avgörande
betydelse att vi har haft ordning och reda i ekonomin.
Vi har kunnat möta konjunkturavmattningen med
åtgärder för jobben och för att stärka efterfrågan.
Arbetslösheten har hållits nere. Vi har kunnat genom-
föra de reformer vi utlovat: maxtaxan, mer pengar till
vården, satsningar på skolan och högskolan, höjda
bostadsbidrag och sänkt skatt för löntagare och pen-
sionärer.
Det är inte en slump eller självklarhet att Sverige
har kunnat behålla överskotten i de offentliga finan-
serna, klarat sig utan nedskärningar och undvikit en
ökning av arbetslösheten. Tvärtom är det ett resultat
av de senaste årens ekonomiska politik. Det är något
som vi har arbetat hårt för att uppnå. Det är en direkt
följd av den budgetsanering som var nödvändig att
genomföra under andra halvan av 90-talet. Vi har
arbetat hårt, och vi har också lyckats.
Ett bevis på det är att Sveriges kreditvärdighet i
förra veckan uppgraderades av kreditvärderingsinsti-
tutet Moodys till absolut högsta betyg. Uppgradering-
en är ett betyg på styrkan i de offentliga finanserna.
Det är ett bra besked att få inte bara för en finansmi-
nister utan för hela svenska folket.
Sverige utnyttjade de goda åren väl. Vi skaffade
oss marginaler som kommit väl till pass under året
som gått. I jämförelse med andra länder står svensk
ekonomi stark. Vi har tillsammans med Luxemburg
och Finland det största överskottet bland EU-länderna
när det gäller den offentliga ekonomin. Förra året
hade vi ett överskott på nära 5 % samtidigt som
EMU-länderna i genomsnitt hade över 1 % i under-
skott. Vi har råd att föra EU:s mest expansiva finans-
politik samtidigt som vi har överskott i de offentliga
finanserna. De flesta andra EU-länder kan inte sti-
mulera ekonomin på samma sätt utan tvingas låna.
Fru talman! Den offentliga ekonomin i Sverige är
solid, men Sverige har också goda utsikter för framti-
den. Jämfört med EU ligger vi bra till på de flesta
områden. Av 13 indikatorer som EU har listat som
särskilt viktiga för ländernas konkurrenskraft och
tillväxtpotential får Sverige fyra guldmedaljer. Det är
fler än något annat land. Räknar man ihop samtliga
indikatorer som mäts i den s.k. Lissabonprocessen
kan man konstatera att Sverige tar medalj, dvs. kom-
mer på första, andra eller tredje plats, när det gäller
16 av totalt 42 indikatorer. Det är mer än något annat
land.
Det finns också andra tecken på att färdriktningen
är rätt. Realinkomsterna har ökat kraftigt. Under
treårsperioden 1999 till 2002 ökade realinkomsterna
med över 12 %. I år väntas ökningen bli nästan 5 %.
En sådan kraftig ökning av hushållens inkomster har
bara inträffat ett fåtal gånger under det senaste decen-
niet.
Socialbidragsberoendet minskar. Antalet socialbi-
drag har de senaste tre åren minskat med en tredjedel
från 120 000 till 90 000. Vi är på väg mot regeringens
mål om att halvera socialbidragsberoendet till 2004.
Välfärdspolitiken fungerar. I den välfärdspolitiska
analys som publiceras i vårpropositionen kan man se
att klyftorna i samhället minskar dramatiskt genom
insatser inom områdena skatter, transfereringar och
konsumtion av offentliga tjänster, dvs. vård, skola,
omsorg och bostäder.
Det är kort sagt ordning och reda i ekonomin.
Förutsättningarna inför framtiden är goda. Politiken
ligger fast. Vi socialdemokrater vill fortsätta att ta
ansvar för ekonomin och driva en politik som ökar
rättvisan.
Inför valet 1968 - jag menar 1998 - ställde Soci-
aldemokraterna upp sex vallöften.
Det första löftet var att betala av på statsskulden.
Det har vi gjort med 320 miljarder kronor under peri-
oden. Vi har gått från en nettoskuld till en nettoför-
mögenhet för Sverige.
Det andra löftet var att öka sysselsättningen och
satsa mer på utbildning. 240 000 fler jobb har ska-
pats. Arbetslösheten har halverats. 100 000 nya plat-
ser har också tillkommit i högskolan under perioden.
Det tredje löftet var att anställa fler i vården, sko-
lan och omsorgen. Antalet anställda har ökat med
över 40 000 på de här områdena. Till det kommer
ytterligare tiotusentals jobb som har att göra med
vård, skola och omsorg som sker i privat regi och
betalas av den offentliga sektorn.
Det fjärde löftet var att höja pensionerna och öka
bostadstillägget. Vi har höjt pensionerna, och vi har
höjt bostadstillägget. Sedan 1999 räknas pensionerna
upp med det fulla prisbasbeloppet. Bostadstillägget
för pensionärer har höjts under perioden från 83 % till
91 % av bostadskostnaden.
Det femte löftet var att införa maxtaxa på dagis
och fritis. Det har vi gjort. Alla Sveriges kommuner
utom två borgerligt styrda har valt att införa maxtax-
an.
Vårt sista löfte var att höja barnbidraget till
950 kr. Även detta har vi genomfört.
Utöver att uppfylla alla dessa vallöften har vi ock-
så kunnat göra fler saker. Vi har höjt golvet och taket
i a-kassan. Vi har reformerat arbetsskadeförsäkring-
en. Studiestödssystemet har förbättrats kraftigt. Stora
satsningar har gjorts för att skapa ett ekologiskt håll-
bart samhälle. Den gröna skatteväxlingen har tagit ny
fart.
De äldre har prioriterats genom förbehållsbelopp,
maxtaxa inom äldreomsorgen och ett högkostnads-
skydd i tandvården. Skattesänkningar riktade mot låg-
och medelinkomsttagare har genomförts. Företags-
skatter och fastighetsskatt har sänkts. Förmögenhets-
skatten har sänkts genom att fribeloppet har höjts
kraftigt.
Fru talman! Vi är stolta över det som har uppnåtts
under de senaste fyra åren. Den socialdemokratiska
regeringen har hållit sina löften och mer därtill, men
vi är inte nöjda. Vi socialdemokrater har en vision om
ett rättvist och solidariskt samhälle, där barn har
samma möjligheter oavsett vilka deras föräldrar är,
där alla människor kan leva rika och utvecklande liv
utifrån sina egna önskemål och drömmar.
På Socialdemokraternas partikongress i höstas
togs nya steg mot vårt mål om ett mer rättvist sam-
hälle. Vi vill sätta kampen för jobben främst. Syssel-
sättningen ska fortsätta att öka och arbetslösheten
minska, och fler företag ska startas. Detta är alltid
nummer ett på dagordningen för en socialdemokratisk
regering.
Vi vill stärka tillväxten genom ökad konkurrens i
näringslivet och ökade investeringar i utbildning och
kunskap. Vi vill höja taken i sjuk- och föräldraförsäk-
ringen. Vi vill förbättra sjukvården, korta köerna och
införa gratis sjukvård för barn. Vi vill införa en natio-
nell vårdgaranti. Vi vill höja taket i a-kassan. Vi vill
på sikt införa ett högkostnadsskydd för alla i tandvår-
den.
Vi vill arbeta för att förskolan på sikt ska bli helt
avgiftsfri. Vi vill fortsätta att sänka skatterna för låg-
och medelinkomsttagare. Vi vill fortsätta att bygga ut
välfärden och öka resurserna för vården, skolan och
omsorgen. I vårpropositionen presenterar vi planer
och reformer för 2003 för 17 miljarder kronor och för
2004 för 12 miljarder kronor.
På samma sätt som under den gångna mandatperi-
oden är den absoluta förutsättningen för att förbätt-
ringar och reformer ska kunna genomföras dels ord-
ning och reda i ekonomin, dels en god och hållbar
ekonomiskt tillväxt.
Jag har nu i korthet redogjort för regeringens be-
dömning av det ekonomiska läget och för huvuddra-
gen i den ekonomiska vårproposition som regeringen
i dag lägger fram för riksdagen. Låt mig också så här
när den sista stora ekonomiska propositionen lämnas
till riksdagen tacka riksdagen och dess ledamöter för
ett gott samarbete. Vi har skäl att känna stolthet över
de beslut som vi har fattat.
Låt mig till sist rikta ett särskilt tack till företrä-
darna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet för ett bra
samarbete med att ta fram årets vårproposition liksom
under hela mandatperioden. Det har fungerat utomor-
dentligt väl.
(Applåder.)