Fru talman! Jag talar gärna med Gunnar Hökmark
om skatteutjämning och gärna också om Stockholms
läns landstings finanser. Men jag har, tyvärr, erfaren-
het där efter 1994 års val och efter det att Moderater-
na hade tagit över Stockholms läns landstings finan-
ser. Underskottet var 3 miljarder på den tiden, och jag
fick kämpa hårt för att minska och minska det under
de år som jag var ansvarig för finanserna i Stock-
holms läns landsting. Mönstret går alltså igen: Där
Moderaterna får regeringsmakten uppstår alltid av
någon anledning underskott - antingen i riket eller
också i landsting eller kommuner.
Gunnar Hökmark säger: Bör vi inte tala om ar-
betslösheten? Men har han inte varit närvarande här i
kammaren i dag? Var har han varit? Vi har ju talat
om arbetslösheten. Jag har talat om för Gunnar Hök-
mark hur vi har halverat arbetslösheten. Jag förstår att
Gunnar Hökmark inte vill höra det, men jag får upp-
repa att vi har halverat arbetslösheten. Vi är dock inte
nöjda utan tycker att vi ska gå vidare. Jag förstår inte
hur vi skulle ha lyckats om vi hade följt Gunnar
Hökmarks förslag under den här mandatperioden.
Han har ju velat ta bort 10-15 miljarder kronor från
just arbetsmarknadspolitiken. Med Gunnar Hökmarks
politik hade arbetslösheten fortfarande legat på 7-
8 %.
Visst ska vi tala om arbetslösheten. Vi ska minska
den från 4 % till ännu lägre nivåer. Förhoppningsvis
ska vi inte tala så mycket om Gunnar Hökmarks för-
slag som skulle återföra oss till de gamla arbetslös-
hetsnivåerna.
Gunnar Hökmark föreslår att vi också ska prata
om sjukfrånvaron, och låt oss göra det. Vad är då
Hökmarks recept? Ja, han vill minska resurserna på
området med 14-15 miljarder kronor. Han vill sänka
ersättningen till dem som är sjuka. Han vill att de som
ska gå till läkaren eller distriktssköterskan och som
tvingas ta ut mediciner ska betala inte ett högkost-
nadsskydd på 1 800 kr, som i dag är fallet, utan ett
högkostnadsskydd på 5 000 kr. Han vill göra det
svårare för de sjuka. Det är naturligtvis också ett sätt
att försöka lösa sjukfrånvaron. Men det är inget sätt
som jag som socialdemokrat kan acceptera, utan det
är ett sätt att ytterligare vidga klyftorna mellan sjuka
och andra grupper i vårt samhälle - nej!
Det hävdas ibland att politik inte spelar någon roll
och att partierna är för lika varandra. Det är inte sant.
Skillnaderna mellan partierna är faktiskt väldigt stora.
Om Moderaterna ledde Sverige skulle den som tjänar
1 miljon kronor få en inkomstskattesänkning på
63 000 kr, medan en vanlig inkomsttagare skulle få
en sänkning bara med några tusenlappar. En direktör
skulle få en tio-elva gånger större skattesänkning än
en undersköterska.
På det här sättet skulle man kunna gå igenom om-
råde efter område där en moderatstyrd regering skulle
öka klyftorna i Sverige. Det är inte ett sådant sam-
hälle som jag som socialdemokrat vill ha!