Fru talman! Ja, KU9 är ett betänkande som rym-
mer många viktiga avvägningar och konflikter mellan
angelägna mål. Yttrandefriheten och tryckfriheten
tillhör, som har sagts så många gånger redan i kam-
maren, fundamenten i vårt samhälle. I en demokrati
som vår ska försvaret och skyddet för dessa frågor
vara starkt. Det har getts uttryck för det i debatten
tidigare i dag.
Betänkandet handlar om många motioner från de
allmänna motionstiderna sedan tre år tillbaka, 1999
och 2000 och en motion från 1998. Det är ett tiotal
reservationer.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem-
ställan och avslag på samtliga motioner.
Viktiga debatter under tidigare år i området ytt-
rande- och tryckfriheten har handlat just om det som
Per Lager talade om i sitt anförande, nämligen frågan
om hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella. Mo-
tionskraven har gällt förändringar i såväl brottsbalken
som i grundlagen. Frågan har varit aktuell i 15 år.
Riksdagen avslog ett par motioner i betänkandet
från 1997, då med hänvisning till pågående utred-
ningsarbete. I dag vet vi att Kommittén om straf-
fansvar för organiserad brottslighet m.m. i sitt betän-
kande föreslår en utvidgning av bestämmelsen om
hets mot folkgrupp, i det här fallet benämningen hets
mot homosexuella. Frågorna inom det området har nu
äntligen avancerat så långt, och beredningsarbetet är i
full gång. Med det kan utskottet avstyrka motionerna
i det här betänkandet.
1999 års författningsutredning har att ta ställning
till frågorna om stärkt grundlagsskydd för utsatta
grupper. Det arbetet är inne i sitt slutskede nu.
Fru talman! Jag ska ge några korta kommentarer
till några av reservationerna.
Den första är en vänsterreservation om informa-
tion och yttrandefrihet. Det är en fråga som Kenneth
Kvist uppehöll sig vid. Den är viktig och angelägen.
Jag är den första att instämma i det som Kenneth
Kvist sade, nämligen att munkavleriet måste bort.
Regeringen arbetar kraftfullt med just den frågan.
Kampanjen Öppna Sverige, som vi hänvisar till i
betänkandet, har ju precis det syftet, nämligen att öka
kunskapen och medvetenheten bland anställda och
chefer i frågan. Kampanjen är brett upplagd, stat och
landsting, som är stora arbetsgivare, och organisatio-
ner ska stimuleras till diskussion och kunskapssprid-
ning. Kunskap om den svenska offentlighetslagstift-
ningen ska nå ut på arbetsplatserna, ut bland medbor-
garna. Arbetet leds av ett offentlighetsråd. Dessutom
har en särskild utredare getts i uppdrag att se över
yttrande- och meddelarfriheten för anställda med
verksamheter med anknytning till det allmänna. Ut-
redningstiden i frågan löper ut den 1 maj i år.
Jag kan verifiera att Demokratiutredningens för-
slag, som har varit ute på bred remissbehandling,
dessutom bereds i Regeringskansliet. I de diskussio-
ner jag har varit med i på några ställen har frågan om
anställdas yttrandefrihet väckt stort engagemang
bland deltagarna. Jag utgår från att de hundratals
remissvar som nu bereds kommer att få genomslag.
Den frågan vill vi återkomma till.
I övrigt känns det lite grann som att den här reser-
vationen från Vänsterpartiet är att slå in öppna dörrar,
därför att vi är helt överens om uppslutningen om-
kring och nödvändigheten av det här arbetet.
Centerpartiet anför i sin reservation om yttrande-
frihet och nya medier att det fria ordet inte är skyddat
på individuell nivå i yttrandefrihets- och tryckfrihets-
grundlagarna. Reservationen mynnar ut i att Offent-
lighets- och sekretesskommittén ska ges tilläggsdi-
rektiv. Såvitt jag vet har den kommittén nu avslutat
sitt arbete, eller är alldeles i slutet av sitt arbete.
Mediegrundlagsutredningen har haft uppdraget att
analysera behovet av och förutsättningarna för en mer
teknikoberoende grundlagsreglering av yttrandefri-
heten. Det behövs säkerligen. Det har gått några år nu
sedan 1992 då den trädde i kraft, och vi vet hur medi-
er och teknik utvecklas i rasande fart i vårt samhälle.
Frågan om våldsskildringar tas upp i flera motio-
ner och i två reservationer. Konstitutionsutskottet
beskriver i KU9 ganska utförligt den lagstiftning och
de bestämmelser som kringgärdar de här frågorna. I
betänkandet redogörs också för Våldsskildringsrådets
och Nordicoms arbete. Det handlar om kunskaps-
spridning, forskning, information och rådgivning.
Europeiska unionens råds rekommendationer med
inriktningen att följa branschens arbete med själv-
reglering pågår för fullt.
Nu liksom vid tidigare behandling av våldsskild-
ringsfrågorna uttalar vi att medievåldet ska angripas
genom i första hand information och frivilliga åtgär-
der och naturligtvis också genom lagstiftning. Cen-
suråtgärder finns. Vi har alltså obligatorisk förhands-
granskning av videogram i dag.
Den här frågan är en avvägningsfråga, som gör att
vi inte heller nu är beredda att avskaffa den s.k. för-
handscensuren, vuxencensuren. Precis som Bo Kön-
berg sade har utskottet i detta betänkande och i ett
tidigare betänkande yttrat att sannolikt har vuxencen-
suren en återhållande effekt. Det är klart att vi gör
antaganden och har fromma förhoppningar - vad vet
jag - men det är i alla fall en markering från samhäl-
lets sida att den utveckling som vi ser är väldigt oro-
ande. Vi har inte funnit skäl att göra någon förändring
nu.
Vi har också i vår text i ett betänkande - jag
minns inte om det var i år eller i ett tidigare betän-
kande - uttryckt att utskottet har förståelse för diskus-
sionen omkring vuxencensuren men inte har funnit
skäl att göra någon förändring.
Vi avstyrker också förslaget till en lagstiftning om
en 18-årsgräns och obligatorisk granskning av samtli-
ga videogram, som Miljöpartiet har anfört i en reser-
vation.
I fråga om etableringsfriheten har vi, som har
sagts, hänvisat till den beredning som pågår i depar-
tementet om Mediekoncentrationsutredningens för-
slag. Den frågan är jag också inställd på att kritiskt
följa och delta i debatten om. Där är det också en
avvägning mellan mål och medel. När propositionen
föreligger lär vi få återkomma till en ordentlig diskus-
sion om det. Vi är överens om att ett fritt meningsut-
byte och en allsidig belysning är det grundläggande i
ett demokratiskt samhälle.
Fru talman! Frågan om kriminalisering av anspel-
ningspornografi har diskuterats och behandlats, inte
minst med anledning av Barnpornografiutredningens
förslag. Riksdagen har också senare behandlat motio-
ner om bl.a. kvinnoförnedrande pornografi och i
övrigt lagändringar och diskussioner som gäller yr-
kanden om pornografisk reklam.
Utskottet framhåller opinionsbildningens betydel-
se. Det har vi nu gjort i ett par betänkanden i den här
frågan. Naturligtvis ska samhället på olika sätt mot-
verka exploaterande och kommersiell pornografi.
Alla samhällsmedborgare liksom samhällsföreträdare
spelar en viktig roll när det gäller attitydpåverkan.
Flera utredningsarbeten pågår, och beredningsarbete
pågår på departementet. Den här frågan lär likaså
komma att bli ordentligt penetrerad.
Skyddet för barnen och de unga mot olämpligt
programinnehåll i radio och TV utreds.
En översyn och precisering av granskningslagens
censurkriterier av vad som är förråande sexuell skild-
ring lämnades i november till kulturministern och
bereds nu. Här vet vi alla vilken debatt som ägde rum
i samhället med anledning av dokumentärfilmen
Shocking truth.
Sexualbrottskommitténs betänkande kommer ock-
så strax att beredas.
Ni som har deltagit i debatten genom åren hör att
argumentationen såväl för som emot blir väldigt
mycket av en upprepning. Det gäller också texten i
betänkandet.
Fru talman! Vid utskottets behandling av betän-
kandet kunde man konstatera att det pågår oerhört
mycket arbete just nu omkring det här frågekomplex-
et och de här frågeområdena. Debatten kommer alltså
att fortsätta, vilket jag tycker är oerhört bra.