Fru talman! Jag vill först påminna konstitutionsut-
skottet om den oro som Biografbyrån visar för det
alltmer sexualiserade våldet i vanlig spelfilm. Den är
stor, och den har vi inte alls talat om här i dag. I den
vanliga spelfilmen normaliserar man sexuellt våld,
och det är alltså ungdomar mellan 15 och 24 år som
ser mest av den spelfilmen.
Jag vill också påminna Vänsterpartiet och Social-
demokraterna om att all lagstiftning handlar om
gränssättning. Vad som är kränkande reklam med
kvinnor och män torde inte heller vara något problem
att definiera om man verkligen vill det. Vi klarar det i
andra frågor. Det är inte vi här i kammaren som ska
avgöra det, utan det ska de som har utbildning för det.
Det går i andra frågor. Även anspelningspornografi
går att definiera. Om de kan det i Norge, ska vi väl
kunna det i Sverige.
Till sist vill jag och Miljöpartiet påstå att hela den
här massiva mediala verkligheten som barn i dag
lever i ökar klyftan mellan flickor och pojkar. Den
undergräver jämställdhetssträvanden och ger felaktiga
bilder av vad som krävs av en människa för leva
tillsammans med andra människor i ett socialt tryggt
samhälle.