Fru talman! Det som jag tycker är viktigast i det
här betänkandet handlar om de utsatta grupperna och
hur de ska få en röst och om hur barnen ska kunna
skyddas i den värld som blir alltmer kommersialise-
rad och framför allt hänsynslös gentemot barnen.
Miljöpartiet har väckt både partimotioner och
motioner tillsammans med andra partier, vilket redo-
visas i det här betänkandet.
När det gäller yttrandefriheten har vi en motion
som handlar om kunskapen om friheten och ansvaret
vad gäller yttrandefriheten. Vi tycker att det här sam-
hället måste få mycket mer av den varan. Vi måste
öka kunskapen helt enkelt.
Kenneth Kvist var inne på frågan om munkavlen i
arbetslivet. Det är alldeles riktigt att här finns viktiga
yttre och inre gränser för oss människor, det finns
förbud och det finns rädslor. Det är oerhört viktigt att
även det privata näringslivet ges sådana regler att
människor inte behöver känna rädsla. Den ökade
kunskap som vi kräver har blivit delvis tillgodosedd
med den pågående utredning och den kampanj, Öpp-
na Sverige, som kommer att koncentreras under vå-
ren. Vi ställer också upp på Demokratiutredningens
förslag om att meddelarskyddet också ska gälla pri-
vatanställda.
Sverige ligger långt framme i frågan internatio-
nellt sett. Men det finns gränser att dra, rimlighets-
gränser, dvs. det medmänskliga ansvar som vi måste
ta.
Vi har ett stort problem framför oss med Internet
och det våld, den rasism och den pornografi som
utvecklas där. Det är en utveckling som går med en
rasande fart och som är svår att styra. Många tycker
att detta ska självregleras. EU har avsatt 25 miljoner
euro under fyra år för att utveckla filtreringsverkty-
gen, hot lines. Frågan är om det räcker. Jag har själv
väckt en motion om en Internetombudsman. Jag me-
nar att föräldrar och barn måste ha möjlighet att få det
stöd och den hjälp som behövs för att framför allt
barnen ska slippa utsättas för det som de är försvars-
lösa mot, nämligen det våld och den pornografi som
härjar på nätet. Det gäller att kvalitetssäkra Interne-
tanvändningen.
Det finns utredningar på området som har blivit
färdiga, t.ex. Offentlighets- och sekretesskommittén
och Mediegrundlagsutredningen. Frågan är om vi kan
hitta verktygen om vi inte inrättar en myndighet för
detta. Det går så rasande fort att det gäller att hela
tiden anpassa den lagstiftning som finns och att fram-
för allt ligga före.
En annan fråga i betänkandet gäller hets mot folk-
grupp. Den frågan har en oerhört lång historia. Redan
1984 var man inne på att homosexuella skulle ingå i
det som kallas hets mot folkgrupp i lagstiftningen,
dvs. att folk skulle kunna åtalas för hets mot homo-
sexuella. Detta tog lång tid, och först i oktober 2000
kom ett förslag från den utredning som kallas för
Kommittén om straffansvar för organiserad brottslig-
het om att homosexuella ska ingå i brottsbalken 16
kap. 8 §. Förslaget bereds nu i regeringen. Vi får väl
utgå från att hets mot homosexuella, inbegripet bi-
sexuella, transpersoner, kommer att ingå i lagstift-
ningen.
Ewa Larsson och Birger Schlaug kommer att ta
upp våldsskildringar och pornografisk reklam i en-
skilda anföranden. Jag går inte in på de områdena.
Fru talman! Det här handlar i grund och botten om
det mänskliga ansvaret och solidariteten med andra
människor, att ge rimliga rättigheter åt alla männi-
skor. Men det är också fråga om att skydda barnen,
som faktiskt är försvarslösa mot den vuxenvärld vi
har skapat. De är försvarslösa mot alla de kränkningar
de utsätts för. Därför är det viktigt att vi med allvar
tittar på var vi kan sätta dessa rimliga gränser mot
världen utanför.