replik
Fru talman! Vi debatterar i dag socialförsäkrings-
utskottets betänkande nr 10. Jag kommer att beröra
några förslag som behandlas i det.
Utskottets behandling av budgetpropositionen i de
delar som berör vårt område har starkt påverkats av
försämringarna i det statsfinansiella läget. Detta har
lett till att förslag som fanns i budgetpropositionen
inte längre är aktuella för beslut i det här samman-
hanget.
Ett sådant exempel är förslaget om 75-
procentsnivå i socialförsäkringssystemen, vilket
kommer att behandlas i finansutskottets betänkande
över kompletteringspropositionen. I den föreslås mot
bakgrund av det statsfinansiella läget att en enhetlig
ersättningsnivå på 75 % införs i sjukförsäkringssys-
temen och i föräldraförsäkringen fr.o.m. den 1 januari
1996. Jag kommer inte att beröra den frågan ytterliga-
re i mitt anförande, eftersom den återkommer till
kammaren i juni.
Ett annat exempel på förändring i förhållande till
budgetpropositionen är att regeringen i samband med
kompletteringspropositionen också lade fast de nya
direktiven till Sjuk- och arbetsskadeberedningen.
Enligt dessa skall gränsdragningen mellan olika för-
säkringsgrenar göras tydlig och rätten till sjukförsäk-
ringen mer renodlat baseras på medicinska grunder.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall lämna
förslag till hur en bättre samordning mellan den all-
männa ohälsoförsäkringen och andra försäkringssys-
tem kan åstadkommas, vilket är helt centralt för att få
en effektivt verkande försäkring. Det är också me-
ningen att den allmänna ohälsoförsäkringen skall
omfatta ersättning för inkomstbortfall vid varaktigt
nedsatt arbetsförmåga, dvs. det nuvarande förtids-
pensionssystemet.
Beredningen skall dessutom analysera vad som
sker med inkomstbortfallsprincipen, om inkomstgrän-
sen på längre sikt inte höjs i takt med den allmänna
inkomstutvecklingen på motsvarande sätt som skall
ske inom ålderspensionssystemet.
När det gäller frågan om sjuklöneperioden har be-
redningen i uppdrag att överväga såväl sjuklöneperio-
dens längd som dess förläggning under sjukdomsperi-
oden.
Beredningen skall även utforma regler för beräk-
ning av förmånsgrundande inkomst vid kort eller
medellång sjukfrånvaro, med utgångspunkt i två al-
ternativ: antingen aktuell inkomst eller inkomsten
under en period före sjukfallet. På den punkten vill
Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna gå
före och skärpa reglerna redan från den 1 januari
1996. Moderaterna och Kristdemokraterna vill t.ex.
att den sjukpenninggrundande inkomsten skall baseras
på medelvärdet av de senaste 24 månadernas inkomst.
Men eftersom det här är en ytterst komplicerad fråga,
som Sjuk- och arbetsskadeberedningen har fått i upp-
drag att utreda, anser vi socialdemokrater att det finns
all anledning att invänta dess förslag.
Fru talman! I enlighet med de generella direktiv
som gäller alla kommittéer och särskilda utredare
skall Sjuk- och arbetsskadeberedningens förslag före-
gås av en analys och innehålla en redovisning av hur
förslagen kan komma att påverka kvinnors respektive
mäns villkor och därmed förutsättningarna för jäm-
ställdhet mellan könen.
Sjuk- och arbetsskadeberedningen skall slutföra
sitt arbete under innevarande år, och beredningens
analys och förslag kommer att ge oss underlag för ett
fortsatt arbete med socialförsäkringssystemen.
Fru talman! Utskottet ställer sig bakom regering-
ens förslag att folkpension i form av förtidspension
skall sänkas med sex procentenheter av basbeloppet
samtidigt som pensionstillskott till förtidspension höjs
från 105,5 % till 115,5 % av basbeloppet fr.o.m. den
1 juli 1995. Förslaget beräknas minska kostnaderna
för förtidspensioneringen med 508 miljoner kronor
per år.
I budgetpropositionen lägger regeringen också
fram förslag som rör folkpensionen för gifta. Nu är
folkpensionen för gift försäkrad olika stor beroende
på om maken har folkpension eller ej. Utskottet anser
i likhet med regeringen att det i dagens allvarliga
ekonomiska situation är rimligt att detta ändras så att
folkpensionen för gift pensionär är densamma oavsett
om maken eller makan har folkpension eller ej. Änd-
ringen beräknas minska kostnaderna för folkpension i
form av ålderspension med 408 miljoner kronor och i
form av förtidspension med 720 miljoner kronor för
budgetåret 1995/96. De nya reglerna föreslås träda i
kraft den 1 januari 1996.
En annan förändring som regeringen föreslår är att
flytta tidpunkten för pensionsutbetalningar. Den för-
ändringen bör ske i flera steg med högst några dagar
åt gången. Pensionerna bör när förändringen är fullt
genomförd betalas ut den 23 och 24 i utbetalningsmå-
naden. Räntevinsterna för staten beräknas till 280
miljoner kronor netto per år. Det är ett förslag som
utskottet biträder.
Fru talman! Antalet förtidspensionärer har under
lång tid ökat. En sådan ökning kan delvis förväntas i
takt med att befolkningen växer. Andelen förtidspen-
sionärer bland befolkningen i förvärvsaktiv ålder har
också stigit kraftigt. Utvecklingen innebär att den
ekonomiska belastningen av förtidspensioneringen
har stigit kontinuerligt. Utvecklingen innebär dess-
utom att allt fler permanent har utestängts från ar-
betsmarknaden. Såväl av sociala som av samhällseko-
nomiska skäl är det nödvändigt att den nuvarande
trenden inom förtidspensioneringen bryts.
När de s.k. äldrereglerna infördes 1970 uppbar ca
12 % i åldersgruppen 60-64 år förtidspension. År
1993 hade andelen i denna åldersgrupp stigit till drygt
34 %. Andelen har med andra ord nästan tredubblats
trots att pensionsåldern i den allmänna försäkringen
har sänkts från 67 till 65 år. Om utvecklingen mot allt
fler förtidspensionärer skall brytas är det nödvändigt
att andelen som uppbär förtidspension inte fortsätter
att stiga.
I propositionen om rätten till förtidspension och
sjukpenning samt folkpension för gifta erinras om att
bedömningen i de s.k. äldrefallen skiljer sig från övri-
ga fall genom att de medicinska kraven ställs lägre
och att det vid bedömningen av arbetsförmågan inte
kan krävas att den försäkrade genomgår omskolning
eller annan utbildning eller flyttar till annan ort. För-
sök med arbetsplacering behöver inte heller göras.
Hänsyn tas också till normala åldersförändringar även
om någon sjukdom i egentlig mening inte föreligger.
Sjukdom och åldersförändringar ses i relation till de
arbetsmöjligheter som står till buds på orten. De ar-
betsmarknadsmässiga faktorerna får därvid särskild
betydelse vid pensionsprövningen i dessa fall.
Regeringen föreslår att de nuvarande särreglerna
för personer som är 60 eller äldre avskaffas när det
gäller rätten till förtidspension. För att inte avskaffan-
det av äldrereglerna skall få orimliga sociala konsek-
venser bör den föreslagna ändringen genomföras i
samband med att särskilda åtgärder vidtas inom ar-
betsmarknadspolitiken för den äldre arbetskraften.
Regeringen föreslår också i kompletteringspropositio-
nen att lönebidrag skall kunna utgå till arbetsgivare
som anställer en långtidsarbetslös person över 60 år
som får ersättning från a-kassa.
Fru talman! Utskottet anser att det är av största
vikt att aktiva åtgärder vidtas för att förhindra att allt
fler människor permanent utestängs från arbetsmark-
naden. Rehabiliteringen av långtidssjukskrivna är en
viktig del. Utskottet anser också att kostnader till följd
av sjukdom i största möjliga utsträckning bör hanteras
inom socialförsäkringen och kostnader till följd av
arbetslöshet inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet
delar regeringens bedömning att det är motiverat att
avskaffa de s.k. äldrereglerna. Den ändringen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1997 med vissa övergångs-
regler.
Utskottet anser också att det finns starka skäl att
förändra regelverket för förtidspensioneringen både
för att få ett bättre beslutsunderlag och för att efter-
kontroll skall kunna göras mer systematiskt än vad
som är fallet i dag. Vi delar regeringens uppfattning
att försäkringskassan som villkor för rätt till ersättning
bör få föreskriva att den försäkrade genomgår medi-
cinsk undersökning eller annan utredning för bedöm-
ning av arbetsförmågan samt att kassan vid beslut om
förtidspension också skall ta ställning till om det finns
behov av förnyad utredning av arbetsförmågan efter
viss tid. Enligt vår mening är detta särskilt viktigt för
yngre personer, så att de inte permanent utestängs från
arbetslivet.
Efter denna korta genomgång av några förslag i
socialförsäkringsutskottets betänkande yrkar jag bifall
till hemställan i SfU10 och avslag på samtliga reser-
vationer.