Fru talman! Jag tror nog att två miljarder i sjuk-
försäkringen, som SGI gäller, är väl så mycket som
det som 75-procentarna representerar. Det återstår att
få förklarat varför lägre ersättning på det ena sättet -
precis lika spridd över gruppen - innebär systemskif-
te, medan en sänkning som är lika stor men som görs
på ett annat sätt inte innebär systemskifte utan är en
försäkringsmässigt godtagbar lösning. Det har jag inte
förstånd nog att begripa.
Så till frågan om 75-procentare och matmoms. Det
är två olika frågor. Den förändring av försäkringarna
till 75-procentsnivån som vi nu gör har att göra med
att vi vill skapa säkerhet och trygghet inför nästa
konjunkturnedgång, då vi inte kan se en utgiftsökning
av det explosiva slag som vi har sett under senare tid.
När det gäller matmomsen vill jag säga att man
om man skall sänka skatterna skall göra det på ett
sådant sätt att det lättar på trycket för många av de
människor som har fått uppleva mycket stora påfrest-
ningar genom den politik som har gjorts nödvändig på
grund av den politik som den förra borgerliga rege-
ringen förde. Det verkar som om den förra regeringen
över huvud taget inte har något ansvar för den situa-
tion som har uppstått. Det är mycket märkligt.
Det är viktigt att man väljer att lägga ut en skatte-
sänkning så att de som har stor försörjningsbörda och
stora matkostnader får den största sänkningen.