Fru talman! Vi kristdemokrater ser med oro på
den förmyndarpolitik som regeringen på nytt har
drivit igenom inom familjepolitiken. Avvecklingen av
vårdnadsbidraget, slopandet av avdragsrätten för
styrkta barnomsorgskostnader och slopandet av rätten
till tjänstledighet i tre år har drabbat 70 % av de famil-
jer som har barn under tre år. Följden har blivit en
ökad orättvisa mellan olika familjer. Samtidigt som
valfriheten minskar för familjerna ökar kommunernas
kostnader för barnomsorgen.
Den 1 januari i år trädde den nya barnomsorgsla-
gen i kraft. 40 % av kommunerna klarar inte av lagens
bestämmelser om att de skall ordna efterfrågad barn-
omsorg inom föreskriven tid. Kommunförbundet har
räknat ut att det kostar kommunerna ca 5 miljarder
kronor att leva upp till barnomsorgslagen nu när vård-
nadsbidraget är avskaffat. En barnomsorgslag är oac-
ceptabel om man inte samtidigt skapar en verklig
valfrihet för barnfamiljerna. Kristdemokraterna vill
därför återinföra vårdnadsbidraget.
Fru talman! Regeringen har visat att den inte vill
ge föräldrarna möjlighet att själva avgöra hur de vill
ordna sin barnomsorg. Det finns fina paroller i rege-
ringsförklaringen från den 7 oktober 1994, och i re-
geringens proposition om avskaffandet av vårdnads-
bidraget sägs det att "barnomsorgen skall vara till-
gänglig för alla barn. Barnens behov och rättigheter
skall ställas i första rummet." Visst skall det vara så,
men varför räknas inte den barnomsorg som bedrivs i
våra hem av föräldrarna själva eller av andra anhöri-
ga? Vad är det egentligen för fel på våra hem efter-
som de inte duger till att vårda och fostra våra unga?
För oss kristdemokrater är det naturligt att varje
familj själv skall få avgöra hur den vill ordna sin
barnomsorg. Statens och kommunens uppgift är att
anpassa sig till familjens önskemål och inte styra
familjens val. Regeringen ger fel signaler i en tid av
social otrygghet, när vi diskuterar ungdomars rotlös-
het och när våldet breder ut sig.
Fru talman! Barn som växer upp i kärlek och
trygghet blir själva kärleksfulla och trygga senare i
livet. Föräldrars kravlösa kärlek och intresse för sina
barn har mycket stor betydelse för barnets utveckling
och kan knappast ersättas av någon samhällelig in-
stans. Familjepolitik handlar om mer än pengar och
bidrag. Att färdas väl i livet, dvs. skapa välfärd,
handlar om att barnen måste få sina barndomsår i
trygghet.
Det handlar om att överföra sunda normer till
barnen.
Det handlar om att skapa motkrafter till främ-
lingsfientlighet och rasism.
Det handlar om att stänga ute drogberoende och
kriminalitet.
Med fungerande hemmiljöer kan vi bygga det go-
da samhälle vi alla vill ha och som präglas av om-
tanke och trygghet och förebygger social utslagning.
Fru talman! 1992 gick 50 000 svenska par skilda
vägar. Separationerna ökar mest i familjer med små
barn. Om utvecklingen fortsätter i samma takt kom-
mer 42 % av alla barn att före sin 18-årsdag få vara
med om att föräldrarna flyttar isär. Eftersom varje
skilsmässa som undviks är till stor fördel för den
svagaste parten, barnet, måste åtgärder sättas in för att
återskapa största möjliga familjestabilitet. Då handlar
det om förebyggande insatser som föräldrautbildning.
att uppvärdera föräldrarollen och hemarbetet, att pri-
oritera det livslånga äktenskapet opinionsmässigt och
i lagstiftning.
Genom tidiga insatser stärks och utvecklas föräld-
rars och barns roll i familjen och familjens roll i sam-
hället. Om ökad familjestabilitet blev ett prioriterat
mål i vårt land skulle detta medföra stora mänskliga
och samhällsekonomiska vinster.
Fru talman! Fortfarande saknas möjligheten för
kommunerna att mer generellt stödja barnomsorg i det
egna hemmet om den utövas av någon av barnets
föräldrar. Kommunerna är olika och de har olika
förutsättningar. Därför är det viktigt att det skapas
goda förutsättningar och handlingsfrihet att lösa
kommuninnevånarnas behov. Kommunerna borde
därför ges möjlighet att betala ersättning direkt till de
familjer som önskar och behöver det.
Fru talman! Regeringen föreslår i budgetsproposi-
tionen en generell sänkning av barnbidraget med
1 500 kr per barn och år. Vi kristdemokrater vill att
150 kr per barn och månad förs över till den barnrela-
terade delen av bostadsbidraget, eftersom det inte kan
anses acceptabelt att neddragningen drabbar barnfa-
miljer lika oberoende av deras ekonomiska situation.
Vi föreslår också att flerbarnstilläggen bör vara relate-
rade till barnbidraget och finnas kvar i förutvarande
omfattning.
Vårt förslag har en mer fördelningspolitiskt rättvis
konstruktion. Familjer med de lägsta inkomsterna bör
skyddas. För många familjer är barnbidraget helt
avgörande för ekonomin.
Fru talman! Det är viktigt att få en överblick över
familjernas verkliga ekonomiska situation i vårt land.
De drygt 80 miljarder kronor samhället betalar i dag i
familjepolitiskt stöd måste fördelas på ett acceptabelt
sätt. Syftet med den översyn som vi kristdemokrater
har förordat av detta stöd bör vara att ge föräldrar och
vårdnadshavare större inflytande över hur resurserna
används.
När vårdnadsbidraget infördes fick vi bekräftat att
småbarnsfamiljerna vill bestämma själva hur de skall
ordna sin barnomsorg. En rättvis fördelning per barn
skulle drastiskt öka valfriheten och rättvisan samt
skapa bättre förståelse för nödvändiga besparingar.
Framtidens familjepolitik skall ge makt åt familjen
där familjens egna önskemål och barnens behov sätts i
centrum.