Herr talman! Johan Lönnroth tycker att jag är inne
på ''allvarliga vägar''. Det tar jag som en
komplimang, för de här frågorna rör allvarliga
saker. Det kanske är viktigare frågor än vi ofta gör
dem till.
Johan Lönnroth är en beläst man. Jag blir därför
litet förvånad när han inte verkar ha skillnaden
mellan kristen etik och kristen tro klar för sig.
Debatten i går handlade inte om att skapa en
konfessionell skola. Den handlade om att betona
litet grand vilken kulturkrets vi i Sverige tillhör och
vilka rötter som finns till de värderingar som vi till
stor del säkerligen delar och tycker är fullt normala.
Den handlade också om att bestämma litet var vi
har våra rötter och att tydliggöra dem.
Den process att lyfta fram dessa frågor på bordet
som debatten har inneburit är värdefull i sig. Den
gör att vi får igång en diskussion om värderingarnas
betydelse och om var vi har våra kulturella rötter
och vad som är idéursprung till det vi tycker är
viktigt i det svenska samhället.
De värderingar vi har byggt samhället på är en
viktig förklaring till den ekonomiska utvecklingen i
Sverige. Douglass C. North säger i sin bok att
samma beslut och samma regelverk kan i olika
länder och i olika kulturella miljöer få helt olika
effekter beroende på vilken folklig, kulturell
respons dessa regler får. Han menar att det måste
finnas ett slags folklig samklang med de
institutionella förändringarna. Det tillsammans
skapar goda spelregler och goda möjligheter för
ekonomisk utveckling.
Jag tror att dessa frågor är viktiga. Jag är glad att
de kommer fram i debattens ljus med hjälp av kds,
det läroplansbeslut som riksdagen fattade i går och
utseende av nobelpristagare. Jag är enig med Johan
Lönnroth på en viktigt punkt. Också jag anser att
den här typen av ekonomer är mycket intressantare
och klokare än många av dem som härjade på 80-
talet. På den punkten är vi helt eniga. Jag hoppas
att vi blir eniga om fler av Douglass C. Norths
slutsatser än så.