Herr talman! Jag tror att många som har anmält
sin oro för det här med förhandsprövningen tänker sig
att en läkare först skall göra en bedömning av om
patienten i det aktuella fallet har behov av att få hjälp
med att byta ut sina tandfyllningar eller med någon
typ av tandvård. Sedan skall man ovanpå detta nå-
gonstans i en organisation sitta och göra en
överprövning av det här.
Jag har aldrig uppfattat att det skulle vara på det
viset, men det är uppenbarligen den oron som finns
bland vissa; att läkarnas yrkeskunskap på något sätt
skulle överprövas av en person med något slags ad-
ministrativt ansvar för pengarna. Det är inte så jag har
uppfattat det. Jag har uppfattat det så att det är om-
fattningen av de insatser som man skall göra som på
något sätt måste kunna begränsas. Men då är det na-
turligtvis den professionella kunskapen som måste
ligga till grund. Ytterst är det, precis som när det
gäller sjukvård, en läkare som bedömer vilka insatser
som är realistiska och rimliga med tanke på den
åkomma man har.
Jag tror att det är bra om detta tydliggörs i det
fortsatta arbete som kommer att ske med reglerings-
brev osv. Också i de diskussioner med landstinget
som följer är det bra om det klargörs att det är så det
här är tänkt.