Fru talman! För kristdemokraterna är Europa-
samarbetet framför allt ett konkret uttryck för gräns-
överskridande broderskap och internationell samver-
kan för fred, trygghet och en bättre miljö. Medlems-
länderna har lyckats med den ursprungliga uppgiften
att bibehålla freden i Europa. Nu knackar ett stort
antal europeiska länder på dörren för medlemskap i
EU. Det kan säkerligen delvis förklaras av samarbe-
tets ekonomiska framgångar, men det beror också på
den säkerhet och den delaktighet som ett medlemskap
erbjuder.
Villkoren för medlemskap har varit både ekono-
miska och politiska genom att landet i fråga måste
visa demokratiska ambitioner. Så välkomnades Spa-
nien, Portugal och Grekland in i EG efter perioder av
diktatur. Nationerna har fått stöd både ekonomiskt
och politiskt i demokratiutvecklingen. När Irland blev
medlem var landet bland de ekonomiskt svagare i
Europa.
Under regeringskonferensen, som ju är denna de-
batts ämnesområde, restes tre huvudmålsättningar för
konferensen: att fördjupa och förnya unionen, att
skapa ett medborgarnas Europa och att förbereda
unionen för medlemsutveckling mot Öst- och Central-
europa. En förnyelse krävs för att EU-samarbetet skall
fungera bättre och för att skapa förutsättningar för att
ta emot nya medlemmar.
En del av förnyelsen måste leda till en ökad för-
ståelse för stödets och samarbetets värde bland med-
lemsländernas egna medborgare. Det gäller inte minst
för Sverige. Detta kan göras bara genom en ökad
öppenhet och bättre information och genom frågor
som engagerar allmänheten, så att de hamnar mer i
fokus av debatten. Vi kristdemokrater menar att
östutvidgningen måste vara EU-samarbetets främst
prioriterade uppgift de närmaste åren. Regeringskon-
ferensen, som avslutades i Amsterdam i juni, blev ur
denna synpunkt endast en begränsad framgång.
Vi kristdemokrater har ofta också framfört åsikten
att det vore lämpligt att på sikt bryta ned pelarstruktu-
ren inom EU till förmån för en mer enhetlig organisa-
tion. Här kan man säga att Amsterdamfördraget, som
ännu inte har trätt i kraft, innebär ett första steg i den
riktningen. I det nya fördraget vittrar pelarna delvis
sönder, eftersom delar av det inrikes och juridiska
samarbetet kommer att omfattas av en beslutsstruktur
som mer liknar den som gäller för det ekonomiska
samarbetet i den första pelaren.
Även utrikespolitiken, GUSP, som tidigare har
varit helt mellanstatlig och där samarbetets alla beslut
har fattats med enhällighet, närmar sig något samar-
betsområden där enhälligheten inte längre är den enda
beslutsformen. Vi kan där komma att se ytterligare
litet mera effektivitet.
Fru talman! Sverige ses i flera sammanhang som
den ofrivillige europén. Vi är osäkra på vad samarbe-
tet kan åstadkomma, och vi är rädda för att det inkräk-
tar alltför mycket på den nationella integriteten. Vi
kristdemokrater skulle vilja se en större tydlighet i de
frågor där vi skiljer oss från majoriteten i medlems-
länderna liksom ett större engagemang och mera av
fokus på de frågor som vi anser vara viktigast från
svensk sida. Detta skulle ge oss ett större inflytande
och gehör i Europasamarbetet.
En önskvärd attitydförändring skulle också vara
att man inte bara frågar sig hur EU kan gynna Sverige
utan också frågar sig vad Sverige kan bidra med i
Europasamarbetet.
Vi välkomnar flera av regeringens initiativ under
regeringskonferensens gång. Det gäller bl.a. säker-
hetspolitiken, miljöfrågorna och sysselsättningen. Vad
kristdemokraterna efterlyser är en ännu tydligare
svensk miljöprofil. Vidare borde vårt land vara dri-
vande i biståndssamarbetet, men den möjligheten har
försämrats när regeringen har skurit ned vårt bistånd,
så att vi inte längre kan vara det goda föredömet.
Regeringens engagemang för sysselsättning är
positivt, och det är av stor vikt att frågan nu sätts i
centrum för diskussionerna och åtgärderna inom
unionen. Regeringen har dock tyvärr tidigare visat
ovilja att följa de europeiska rekommendationerna i
kampen för sysselsättningen, och detta visar på en
inkonsekvens som kan bli bekymmersam i det kom-
mande Europasamarbetet.
Fru talman! Inom flera områden blir det effektiva-
re beslut genom att man beslutar med en kvalificerad
majoritet i stället för med enhällighet inom EU. Det är
angeläget att EU kan få möjligheter att fungera effek-
tivt på de politikområden som medlemsländerna an-
förtror EU.
Respekten för de grundläggande mänskliga fri-
och rättigheterna skall utgöra stommen i ett demokra-
tiskt samhälle. Denna respekt har alltid utgjort ett
absolut villkor för medlemskap i EU. Det är också en
allmän princip i allt samarbete inom EU. Denna prin-
cip förstärks genom Amsterdamfördraget genom att
EU:s domstol får uppdraget och kompetensen att
bevaka att unionen respekterar grundläggande
mänskliga rättigheter.
Vi kristdemokrater välkomnar reformen, eftersom
det innebär att respekten för de mänskliga rättigheter-
na nu blir föremål för rättslig kontroll. Vi har dock
förespråkat en mer långtgående förändring, nämligen
att införlivandet av Europarådets konvention för
mänskliga rättigheter skulle komma in i fördraget. Att
så inte sker är för oss en stor besvikelse, men det får
inte innebära att frågan faller i glömska.
I det nya fördraget finns artikel 6a som ger med-
lemsländernas ministrar i rådet möjligheter att vidta
åtgärder mot diskriminering på grund av kön, ras och
etniskt ursprung samt anger en hel rad med rättighe-
ter. Det är ett viktigt steg på vägen mot att göra EU
mer medvetet även på detta område. Reformens ef-
fektivitet kommer att bli beroende av medlemsländer-
nas villighet att lagstifta på området. Här vill vi från
Kristdemokraternas sida se att Sverige och regeringen
är starkt pådrivande.
Fru talman! Vi kristdemokrater vill medverka till
att skapa en sådan social dimension inom EU som
innebär att socialt ansvar och personlig utveckling
kan förenas. Till skillnad från dem som vill utveckla
ett nyliberalt marknadernas Europa eller ett socialis-
tiskt, kollektivistiskt Europa vill Kristdemokraterna se
ett familjernas, ett medborgarnas Europa. Det är t.ex.
en viktig signal för Europas 20 miljoner arbetslösa att
EU-politiken nu kommer att fokusera på åtgärder som
främjar sysselsättningen och en bättre social standard.
En annan av regeringskonferensens framgångar är
att Storbritannien nu accepterar det sociala protokol-
let och att det därmed kan införlivas i Amsterdamför-
draget. Den fria inre marknaden i Europa kan därmed
kompletteras med ett socialt ansvarstagande. Amster-
damfördraget innebär också att jämställdheten stärks.
Lönediskrimineringsförbudet skärps genom att det
slås fast att lika lön skall utgå för likvärdigt arbete.
Beträffande miljöfrågorna bör Sverige verka för
möjligheten att enskilda EU-länder skall kunna införa
hårdare miljöregler. Detta får vi icke släppa. Sverige
bör också verka för att miljöpolitiken integreras i den
ekonomiska politiken på ett helt annat sätt än vad som
sker i dag.
Fru talman! I väntan på utvidgningen måste EU
fördjupa sitt samarbete med kandidatländerna både
politiskt och ekonomiskt så att de står väl förberedda
den dagen som deras medlemskap är klart. Detta är av
stort säkerhetspolitiskt intresse för Sverige och övriga
Europa.
I juli presenterade kommissionen Agenda 2000
där sex länder som skulle få vara med räknades upp.
Vi kristdemokrater, tillsammans med andra kristde-
mokrater inom EU, har förespråkat att alla kandidat-
länder bör få starta sina förhandlingar samtidigt. Vi
tänker då på Baltikum.
Förutom att vi anser att samtliga baltiska länder
borde få starta samtidigt är vi övertygade om att de
länder som får vänta riskerar att tappa rytmen i den
demokratiska och ekonomiska utveckling som där har
inletts. Vidare finns risken att de kandidatländer som
förbigåtts av kommissionen tappar utländska investe-
ringar, och inte minst att de politiska krafter som velat
bromsa demokratiska och ekonomiska reformer där-
med får en förnyad energi och motivation.
Beträffande säkerhetspolitiken vill jag avslut-
ningsvis säga att det är mycket glädjande att Peters-
bergsuppgifterna har skrivits in i det nya fördraget.
Detta ger Sverige och övriga alliansfria länder möj-
ligheter till den viktig plattform för deltagande i det
gemensamma europeiska fredssamarbetet. Det är
mycket angeläget att Sverige som en alliansfri stat
finner aktiva roller i Europasamarbetet för att bidra
till det vi kristdemokrater vill se, nämligen fred och
säkerhet.